Kung i Danmark 1340-1375. Blev ca 55 år.
omkring 1320. [1]
1375 Danmark, Vordingborg. [2]
År 1377 flyttades Valdemar Atterdags kvarlevor till Sorö klosterkyrka.
1375-10-24 Danmark, Gurre slott på norra Själland. [1]
1377 Danmark, Sorö, Sorö klosterkyrka. [1]
Valdemar IV Atterdag, ca 1320-1375, kung av Danmark från 1340, son till Kristofer II. Valdemar tillhörde Sköldungaätten.
Han hade ursprungligen makten endast i en del av norra Jylland; resten av riket var bortpantat till de holsteinska grevarna och andra tyskar och till Sverige (Skånelänen). Han lyckades dock bli vald till kung, sålde 1346 Estland till Tyska orden och använde de frigjorda resurserna för att lösa ut de danska länen. Valdemar återtog 1360 de skånska landskapen från Sverige (Skåne, Blekinge, Halland), besegrade 1361 en gotländsk bondehär utanför Visby och kunde sedan brandskatta staden.
Som vanligt motarbetade Hansan alla försök till politisk konsolidering i Norden, och resultatet blev ett krig (fördes aktivt 1362-64). Därefter försökte Nordtysklands furstar tillsammans med Hansan åter dela Danmark, och 1367 angreps Valdemar av Hansan, Sverige och Mecklenburg. Han sökte värva bundsförvanter genom en flerårig diplomatisk turné i Europa, men 1370 slöts en fred i Stralsund som för en tid gav Hansan kontroll över delar av västra Skåne.
Valdemar återvände hem 1372. Han återställde det danska riket och hans verk fullföljdes av dottern Margareta. Valdemar dog som härskare i ett återupprättat rike. Han begravdes först i Vordingborg, men dotter, Margareta, lät flytta hans stoft till Sorö klosterkyrka.
Valdemar for på pilgrimsfärd till Jerusalem och enligt en källa skall han ha tagit korset med kungarna Johan II av Frankrike och Peter I av Cypern år 1363 eller 1364 och därmed lovat att hjälpa till att befria den Heliga graven från de otrogna. Men han deltog aldrig i något korståg.
I familjen föddes sex barn och Margareta var yngst. Hennes storebror Kristoffer skulle efterträda sin far på Danmarks tron, men dog före sin far redan 1363.