Gustav II Adolf Vasa
Storfurste av Finland, hertig av Estland och Västmanland, kung i Sverige 1611-1632. Blev 37 år.
Gustav II Adolf 1594-1632, målning på Halmstads slott
Foto & copyright: Engstrand 2017
Far:
Mor:
Född:
1594-12-09 Stockholm, Stockholms slott. [1]
Döpt:
1595-01-01.
Fadder vid dopet var rikskanslern Erik Sparre.
Död:
1632-11-06 Tyskland, Lützen. [2]
Datum enligt svensk tideräkning (juliansk kalender). Enligt gregoriansk kalender 16 november...
Begravd:
1634-06-22 Stockholm, Riddarholmskyrkan. [3]
Sambo med Ebba Brahe (Magnusdotter) (1596 - 1674)
Förlovning:
1613.
Barn med Margareta Slots (Cabiliau, Cabeljeau, Abrahamsdotter) (- 1669)
Utomäktenskaplig förbindelse:
Barn:
Äktenskap med Maria Eleonora av Brandenburg (1599 - 1655)
Förlovning:
1620-06-19 Tyskland, Berlin.
Vigsel:
1620-11-25 Stockholm. [3]
Barn:
Sambo med Kerstin (Kristina) Fleming
Noteringar
Gustav II Adolf, 1594-1632, svensk kung 1611, son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp. 1620 gift med Maria Eleonora av Brandenburg med vilken han hade dottern Kristina.
Gustav Adolf döptes efter sin farfar och sin morfar, Gustav Vasa och hertig Adolf av Holstein-Gottorp.
Redan som sjuttonåring blev han efter faderns död 1611 myndigförklarad. Han hade då fått en gedigen utbildning av Johan Skytte, en duktig och lärd man med vida intressen. Språkkunskaper var mycket viktiga och prinsen hade två modersmål: svenska och tyska. Med modern talade han tyska och det var också det språk, som han först lärde sig skriva. Så småningom lärde han sig även att tala holländska, franska, italienska och latin flytande. Spanska, engelska och skotska dialekter förstod han också, och dessutom hade han en hel del kunskaper i polska, ryska och grekiska.
Vid Vittsjö var det nära att den unge Gustav II Adolf drunknade 1612 under Kalmarkriget. Den sjuttonårige kungen hade lett ett härjningståg längs Helge å ned mot Vä och var på återtåg mot Markaryd. I sitt läger vid Vittsjö kyrka överfölls svenskarna på eftermiddagen den 11 februari av en överlägsen dansk styrka på 600 man. Flera svenskar stupade eller togs till fånga. Under kungens flykt till häst över sjön brast isen. Per Baner lyckades dock krypa ut till vaken och räcka honom en hand. Enligt traditionen skall även upplandsryttaren Tomas Larsson ha hjälpt till. Gustav Adolf uppgav att svenskarna förlorade 300 man vid Vittsjö. Per Baner användes sedan av kungen för många uppdrag.
Vid Gustav Adolfs trontillträde befann sig Sverige invecklat i tre krig: de med Danmark och Ryssland avslutades genom frederna i Knäred 1613 och Stolbova 1617. Kriget mot Sigismund i Polen intensifierades på 1620-talet och ledde till Livlands erövring. Krigsskådeplatsen överflyttades 1626 till Preussen, och kriget mot Polen avslutades genom stilleståndet i Altmark 1629.
Genom att 1628 aktivt stödja det av Wallenstein belägrade Stralsund blandade sig Gustav II Adolf i trettioåriga kriget, och han ingrep definitivt 1630 för att fördriva de kejserliga trupperna från Östersjön och komma de tyska protestanterna till hjälp. I sin kamp mot kejsarmakten fick han Frankrikes militära och politiska stöd. Segern vid Breitenfeld 1631 blev en vändpunkt i kriget. Efter triumftåget söderut stupade Gustav Adolf vid Lützen den 6 nov 1632. Det dröjde ända till den 8 december, alltså mer än en månad, innan man i Stockholm med ordinarie postgång fick veta nyheten att Gustav Adolf stupat vid Lützen. Kungen var vid slaget klädd i ett älghudsskyller som finns bevarat, eftersom det återlämnades av österrikiska staten 1920 som gåva till Livrustkammaren i Stockholm.
Genom sin utrikespolitik grundlade Gustav II Adolf Sveriges stormaktsvälde. Inrikespolitiskt fick hans regering även en avgörande betydelse genom den nydaning av förvaltningen, krigsmakten, regeringen och riksdagen som påbörjades. Tillsammans med sin närmaste rådgivare Axel Oxenstierna och med anlitande av utländska, mest nederländska specialister, inrättade han centrala ämbetsverk (kollegier) och hovrätter, som alla fick en modern organisation. Reformerna fullföljdes kort efter kungens död i 1634 års regeringsform, där länsstyrelserna gavs den form, som i allt väsentligt bibehållits därefter.
Effektiviseringen av förvaltningen hade till huvudsyfte att skapa resurser för de kontinentala krigen. De många utskrivningarna och det hårda skatteuttaget skapade också tidvis missnöje och ledde t o m till uppror bland bönderna. Prästerna och bonderiksdagsmännen utnyttjades därvid skickligt av kungen för att lugna opinionen.
Gustav II Adolf var krigarkungen som höll katolicismen stången och revolutionerade den militära taktiken. Men ”Lejonet från Norden” var också en modernist som reformerade rättsväsendet, höjde bildningsnivån, bjöd in de driftiga vallonerna och anlade 15 handelsstäder.
Om stridshästen Streiff
Streiff var Gustav II Adolfs stridshäst, som han red i slaget vid Lützen. Streiff, som var en oldenburgare, avled 1633 i Wolgast och finns idag att beskåda i uppstoppat skick på Livrustkammaren i Stockholm och den ingår i Livrustkammarens logotyp. Det är den bäst bevarade och äldsta uppstoppade hästen som idag finns på ett museum.
Streiff uppkallades efter översten i svensk tjänst, Johan Streiff von Lauenstein som hade sålt hästen till Gustav II Adolf för 1000 riksdaler, vilket på den tiden motsvarade 30 årslöner för en målare. En vanlig häst kostade mellan 70 och 80 riksdaler.
När hästen stoppades upp gjordes först träkroppen. Den visade sig vara för liten, så man var tvungen att skära bort mycket hud för att trä på skinnet på träet. Därför ser Streiff idag mycket oproportionerlig och liten ut, inte som den stora häst han en gång var.