Personakt Antavla

Cecilia Vasa (Gustavsdotter)

Prinsessa i Sverige, grevinna av Arboga. Blev 86 år.

Far:Gustav Vasa (Eriksson) (1496 - 1560)
Mor:Margareta Leijonhufvud (Eriksdotter) (1516 - 1551)

Född:1540-11-06 Stockholm, Stockholms slott. [1]
Begravd:Tyskland, Rodemachern.
Död:1627-01-27 Belgien, Bryssel. [2]

Äktenskap med Kristoffer av Baden-Rodemachern (1537 - 1575)

Vigsel:1564-06 Stockholm. [3]

Barn:
Edvard Fortunatus av Baden-Rodemachern (1565 - 1600)
Gustav Kristoffer av Baden-Rodemachern (1566 - 1609)
Filip av Baden-Rodemachern (1567 - 1620)
Karl av Baden-Rodemachern (1569 - 1590)
Bernhard av Baden-Rodemachern (1570 - 1571)
Johan Karl av Baden-Rodemachern (1572 - 1599)

Barn med Francisco de Eraso

Barn:
Charitas av Baden-Rodemachern (1579 - 1629)

Noteringar

Cecilia 1540-1627, svensk prinsessa, dotter till Gustav Vasa.

Den vackra Cecilia hade med greve Johan av Ostfriesland en kärlekshistoria som väckte stor skandal, det s. k. Vadstenabullret.

Gustav Vasas äldsta dotter, Katarina hade firat sitt bröllop i Stockholm med greve Edzard av Ostfriesland. Cecilia hade då förälskat sig i brudgummens bror, Johan. Några veckor senare, vid jultiden 1559, skulle brudparet och brudgummens bror, Johan, återvända till Tyskland. Kronprins Erik och hans syster Cecilia följde de nygifta söderut.

Eftersom det var sent på året stannade man i Vadstena för att fira jul. Några dagar senare nåddes Erik av skvaller om att greve Edzards bror Johan hade setts nattetid klättra in genom fönstret till det rum, där Cecilia bodde. Erik beslöt att spionera på Johan och, mycket riktigt, några nätter senare kunde man gripa inkräktaren "på bar gärning" i prinsessans sovrum- enligt uppgift "havande näpperligen hosorna på sig".

Erik lät arrestera och förhöra Johan, och skickade honom sedan till kungen. Det hela var en mycket pinsam historia för Gustav Vasa, som förbannade Erik tilltag att arrestera Johan. Det blev Eriks och Per Brahes uppgift att ställa allt tillrätta igen. Som enklaste lösningen fann man att lägga skulden på Cecilias kammarjungfrur och sedan försöka gifta bort prinsessan så fort som möjligt.

Ett polskt sändebud i Sverige, greve Johan Tenczynski, friade 1561 till Cecilia, men det blev inget äktenskap.

Cecilia Vasa levde ett rörligt och äventyrligt liv, oftast över sina tillgångar, och ägnade sig en tid åt fartygskapningar i Östersjön för att försöka få rätsida på ekonomin. Cecilia flyttade till Arboga, som hon fått i förläning, och kallades därför "grevinnan av Arboga". Där tjänade hon pengar genom att ta ut tull och skatt. Den vidlyftiga Cecilia åtnjöt ett stort årligt underhåll, totalt långt mer än vad övriga syskon kostade sammantaget. Likväl klagade hon oupphörligt på sin kunglige broder över resterande delar av sin brudskatt, och den klagolåten fortsatte långt sedan hon 1579 lämnat Sverige för gott.

Om Cecilia skrev hennes lärare i en hyllningsdikt: "Pannan är vit som snö, ögonen strålar som solen och de väna läpparna är fagrare än rosor, lockarna lyser skönare än guld".

Cecilia blev katolik ca 1570. Cecilia och Kristoffer fick sex barn.Dessutom fick hon som änka en dotter, Charitas. Cecilia hade velat behålla dottern hos sig, men mot hennes vilja sattes Charitas i kloster och avgav senare klosterlöfte. Under maktkampen i Baden förhindrades Cecilia att ha någon som helst kontakt med dottern, det var först i slutet av hennes liv som de åter iick träffa varandra.

Att hon som ogift änka födde en dotter bestyrkte hennes redan dåliga rykte ytterligare. I riktigt illasinnade reformerta kretsar spreds också uppgiften att Cecilia bedrev bordellverksamhet med sig själv som främsta lockfågel.

Cecilia och Kristoffer fick sex barn. Dessutom fick Cecilia som änka en dotter, Charitas. Cecilia hade velat behålla dottern hos sig, men mot hennes vilja sattes Charitas i klostret Liehtenthal i Baden och avgav senare klosterlöfte. Under maktkampen i Baden förhindrades Cecilia att ha någon som helst kontakt med dottern..

I slutet av sitt liv verkar Cecilia ha fått träffa sin dotter. År 1622 skrev Charitas ett brev till Cecilia och vädjade om hjälp med att återvända till klostret i Baden och bad samtidigt om att få besöka sin mor. Aret därpå, då Cecilias sonsöner återfått sina arvländer, fick Charitas komma tillbaka. Hon avled 1629 i det kloster, där hon en gång i tiden avlade sitt klosterlöfte.

Cecilia kämpade förgäves för att hennes sista son i livet, Filip, som fängslats av släktingarna i Baden, skulle friges. Men denne hann avlida i fångenskapen 1620.

År 1627 hade Cecilia själv gått ur tiden i Bryssel, ca 87 år gammal. Så Cecilia överlevde alla sina söner medan dottern Caritas avled två år efter henne 1629. Hon slapp uppleva hur hennes sonsöner fördrevs av en annan släkting till henne, brorsonen Gustav II Adolf, som engagerat sig i det pågående trettioåriga kriget.

Cecilias sonsons sonsons dotter blev mor till den franske kungen Ludvig Filip I, som regerade 1830-1848. Avlägset släktskap fanns också mellan Cecilia och prinsessan Victoria från Baden, Gustaf V:s maka och Sveriges drottning 1907-1950.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Författaren Lars Widding har skildrat episoden i Vadstena på följande sätt:

”På senhösten 1559 giftes Gustav Vasas äldsta dotter, Katarina, bort med den tyske greven Edzard av Ost-Friesland. Efter bröllopet startade det nygifta paret sin resa till Ost-Friesland. De gjorde sig ingen brådska utan reste från Vasaslott till Vasaslott för att beta av smörgåsbord och vinkällare i vanlig ordning.

Med på resan var också den nygifte grevens yngste bror Johan och grevens unga svägerska Cecilia. Och dessutom grevens nyblivne svåger Erik (sedermera Erik XIV) samt dennes vapendragare Charles de Mornay, en fransk adelsman som två år tidigare gått i svensk tjänst.

I december anlände det kungliga följet till Vadstena slott. Då, 1559, var slottet nybyggt och helt annorlunda än det slott vi ser idag. Själva slottet var en tvåvåningsbyggnad som reste sig mitt mellan två av de fyra försvarstornen. Några murar fanns inte utan istället löpte en brant jordvall mellan tornen.

Efter någon veckas ätande och drickande på slottet var det dags för avskedsfest. Dagen därpå skulle det nygifta paret dra söderut och med dem greve Edzards yngre bror Johan. De andra skulle återvända till Stockholm.

Avskedsfesten igenom dansade Johan med Cecilia. I hemlighet avtalade de två unga ett möte senare på natten.

Avskedsfesten blåstes av och natten gjorde sitt intåg. När Charles de Morney var ute och promenerade på borggården fick han plötsligt se en fasadklättrare som klättrade uppför ett rep som kastats ut från prinsessans fönster.

de Mornay begav sig genast till kronprins Eriks kvarter och berättade vad som höll på att hända. Erik var förmodligen ganska berusad så här dags och i fyllan handlade han fullständigt omdömeslöst.

Följdaktligen skickade kronprinsen slottsvakten att slå in dörren till Cecilias rum. Där stod Johan med byxorna halvt neddragna. Han grep efter sin värja men slottsvakten lyckades övermanna honom.

Vild av ilska gav Erik order om att Johan skulle kastas i slottets fängelsehåla. Den gråtande Cecilia sattes i rumsarrest.

Dagen därpå fördes Johan fullt öppet genom Vadstena som en usel fånge. Därefter transporterades han till ett fängelse i Stockholm. Där hanterades han så illa "att han aldrig mera kunde tänka på äktenskap eller kvinnor". Han ska alltså ha blivit kastrerad, men dessa uppgifter är osäkra.

På slottet Tre Kronor i Stockholm var kung Gustav Vasa minst sagt ursinnig på sin son Erik, som på detta vis inte bara skandaliserat sin syster utan också hela kungahuset.
Den pfalzgreve som man redan gjort upp äktenskapshandel med för Cecilias räkning sa upp kontraktet så snart ryktet om Vadstenaskandalen nått hans öron. Fem år efter händelsen lyckades emellertid kung Erik få sin syster bortgift med en ståndsperson.”


Personhistoria

ÅrtalÅlderHändelse
1540 Födelse 1540-11-06 Stockholm, Stockholms slott [1]
1542 1 år Brodern Magnus Vasa (Gustavsson) föds 1542-06-25 Stockholm, Stockholms slott [4]
1544 Brodern Karl Vasa (Gustavsson) föds 1544 [5]
1544 Brodern Karl Vasa (Gustavsson) dör 1544 [5]
1545 4 år Systern Anna Maria Vasa (Gustavsdotter) föds 1545-06-09 Stockholm, Stockholms slott [4]
1546 Brodern Sten Vasa (Gustavsson) föds 1546 [5]
1547 6 år Systern Sofia Vasa (Gustavsdotter) föds 1547-10-29 Stockholm, Stockholms slott [4]
1549 Brodern Sten Vasa (Gustavsson) dör 1549 [5]
1549 8 år Systern Elisabet Vasa (Gustavsdotter) föds 1549-04-04 Kungsör, Södermanland [3]
1550 9 år Brodern Karl IX Vasa (Gustavsson) föds 1550-10-04 Stockholm, Stockholms slott [4]
1551 10 år Modern Margareta Leijonhufvud (Eriksdotter) dör 1551-08-25 Tynnelsö, Tynnelsö slott, Södermanland [1]
1560 19 år Fadern Gustav Vasa (Eriksson) dör 1560-09-29 Stockholm [6]
1564 Vigsel Kristoffer av Baden-Rodemachern 1564-06 Stockholm [3]
1565 24 år Sonen Edvard Fortunatus av Baden-Rodemachern föds 1565-09-14 England, London [3]
1566 Sonen Gustav Kristoffer av Baden-Rodemachern föds 1566-08 Tyskland, Baden [3]
1567 Sonen Filip av Baden-Rodemachern föds 1567 Tyskland, Baden
1569 Sonen Karl av Baden-Rodemachern föds 1569 Tyskland, Baden
1570 Sonen Bernhard av Baden-Rodemachern föds 1570 Tyskland, Baden
1571 Sonen Bernhard av Baden-Rodemachern dör 1571
1572 Sonen Johan Karl av Baden-Rodemachern föds 1572-11 [3]
1575 Maken Kristoffer av Baden-Rodemachern dör 1575 [3]
1577 36 år Halvbrodern Erik XIV Vasa (Gustavsson) dör 1577-02-26 Örbyhus slott, Uppland [2]
1579 Dottern Charitas av Baden-Rodemachern föds 1579 Tyskland, Baden [3]
1590 Sonen Karl av Baden-Rodemachern dör 1590
1592 52 år Brodern Johan III Vasa (Gustavsson) dör 1592-11-17 Stockholm, Stockholms slott [4]
1595 54 år Brodern Magnus Vasa (Gustavsson) dör 1595-06-20 Kungsbro, Östergötland [4]
1597 57 år Systern Elisabet Vasa (Gustavsdotter) dör 1597-11-19 [3]
1599 Sonen Johan Karl av Baden-Rodemachern dör 1599
1600 Sonen Edvard Fortunatus av Baden-Rodemachern dör 1600
1609 Sonen Gustav Kristoffer av Baden-Rodemachern dör 1609
1610 69 år Systern Anna Maria Vasa (Gustavsdotter) dör 1610-03-03 [4]
1610 70 år Systern Katarina Vasa (Gustavsdotter) dör 1610-12-21 [4]
1611 70 år Systern Sofia Vasa (Gustavsdotter) dör 1611-03-17 Ekolsund [4]
1611 70 år Brodern Karl IX Vasa (Gustavsson) dör 1611-10-30 Nyköping, Nyköpingshus (Nyköping slott), Södermanland [4]
1620 Sonen Filip av Baden-Rodemachern dör 1620
1627 86 år Död 1627-01-27 Belgien, Bryssel [2]

Dokument

Sveriges Radio 56 min: Cecilia var dotter till den store Gustav Eriksson Vasa. Hon vägrade underkastelse, istället festade, piratade och härjade hon sig fram genom livet och umgicks i Europas absoluta grädda.
Öppet arkiv 57 min: Cecilia Vasa - Herman Lindqvist berättar om Cecilia Vasa, som var Gustav Vasas bråkigaste och intressantaste barn. Besök på platser som spelat stor roll i hennes liv. I Sverige: Gripsholms slott, Vadstena slott, Uppsala slott, Stockholm, Kalmar slott, Arboga, Skännäs vid Bråviken, Stångebro, Linköpings slott.

Källor

[1]Lars-Olof Larsson - Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?
  
[2]Lars Ericson - Johan III
  
[3]Karin Tegenborg Falkdalen - Vasadöttrarna
  
[4]Lars-Olof Larsson - Arvet efter Gustav Vasa
  
[5]Hans Gillingstams - Personhistorisk tidskrift 1985
  
[6]Lars O. Lagerqvist - Sveriges regenter - från forntid till nutid
Cecilia Gustavsdotter Vasa 1540-1627, porträtt av okänd konstnär. Om porträttet föreställer Cecilia är dock osäkert.
Copyright: Engstrand 2008.