Sigismund II August av Polen (Jagellonica)

Sigismund II August, 1520-72, storfurste av Litauen från 1530 och kung av Polen från 1548, son till Sigismund I.

Sigismund deltog i nordiska sjuårskriget mot Sverige. Han vann Livland och Kurland 1561 och genomförde 1569 en verklig polsk-litauisk union (unionen i Lublin).

Sigismund II var den siste av Jagelloniska ätten.

Milanohovet var under modern Bona Sforza barndom inte bara ett av Italiens främsta renässanshov, utan också platsen för intriger, maktkamp och ett och annat giftmord. Eftersom Bonas far var sjuklig och dog (möjligen giftmördad) vid tiden för hennes födelse uppfostrades Bona av farbrodern, den kände renässansfursten Lodovico Moro.

Därmed kom Bonas dotter Katarina att tillsammans med sin bror Sigismund August och tre systrar Isabella, Sofia och Anna att växa upp i en italiensk-polsk renässansmiljö. När fadern kung Sigismund I, kallad "den gamle", dog 1548 besteg Sigismund II August den polska tronen. Sigismund August gifte sig tre gånger - med Elisabet, Barbara och Katarina - men två av hans hustrur dog tidigt och i båda fallen skvallrade samtiden om att de förgiftats av svärmodern Bona Sforza. Föga förvånande blev spänningen stor mellan mor och son. Var det härifrån Johan III fick inspiration till att låta döda sin egen bror Erik med arsenik?

Av dåtida utländska besökare kallades Polen ibland för »paradisus iudeorum, asillum haerreticorum« (judarnas paradis och kättarnas fristad) och det var inte menat som en komplimang. Då påven försökte få polske kungen Sigismund August att reagera mot »det växande kätteriet« svarade kungen: »Tillåt mig regera över både getterna och fåren.« Han sa även ofta »Jag är inte kung över era samveten«. Underförstått, alla får tro vad de vill.