Gustav III av >> Holstein-Gottorp
Kung i Sverige 1771-1792. Blev 46 år.
Gustav III av Holstein-Gottorp 1746-1792.
Copyright: Engstrand 2007.
Far:
Mor:
Född:
1746-01-13 Stockholm. [1]
Död:
1792-03-29 Stockholm. [2]
Begravd:
1792-05-14 Stockholm, Riddarholmskyrkan. [2]
Äktenskap med Sofia Magdalena av Danmark (1746 - 1813)
Vigsel:
1766 Danmark, Köpenhamn.
Barn:
Noteringar
Gustav III, 1746-92, svensk kung 1771, son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika.
Under ett besök i Paris i februari 1771 nåddes han av budskapet, att fadern dött och återkom till Sverige som kung. Den 29 maj 1772 kröns Gustav III och Sofia Magdalena.
Sedan Gustav efter sitt trontillträde misslyckats med att försona hattar och mössor, genomförde han i samförstånd med Frankrike en oblodig statsvälvning 1772, och den regeringsform som antogs samma år gav kungen det avgörande inflytandet. I den upplysta despotismens anda genomförde Gustav en rad reformer på straffrättens, religions- och tryckfrihetens områden.
På 1780-talet råkade han i finansiella svårigheter och hans räfst inom byråkratin och domstolsväsendet väckte ämbetsmännens och särskilt adelns missnöje. Oppositionen kom till öppet uttryck under kriget mot Ryssland 1788-90. Med eftergifter åt de ofrälse och med deras bistånd genomdrev kungen 1789 förenings- och säkerhetsakten, en författningsändring som gjorde honom så gott som enväldig. Rådet avskaffades.
En adelssammansvärjning ledde emellertid till Anckarströms attentat mot Gustav på operamaskeraden 16 mars 1792. Kungen avled av skottskadan den 29 mars.
Gustav stod i centrum för tidens helt franskorienterade kulturliv. Han hyste passion för teatern och var även varmt intresserad av konst och litteratur. Han skapade Kungliga teatern (Operan) och inrättade Svenska akademien och Musikaliska akademien. Själv var Gustav en framstående talare och en god dramatisk författare; bl a skrev han operan Gustaf Wasa (tillsammans med Kellgren).
Gustav var en av sin tids mest vittberesta regenter och han gjorde åtta utrikesresor. Hans månadslånga resa till S:t Petersburg sommaren 1777 för att träffa den 17 år äldre kusinen Katarina den stora är omtalad och hade stor betydelse, inte bara för relationerna med Ryssland. (Lästips: Magnus Olausson: Katarina den stora och Gustav III . En månad i S:t Petersburg)
Gustav III:s äktenskap med den danska prinsessan Sofia Magdalena ingicks helt och hållet av politiska skäl. De svenska och danska regeringarna hade undertecknat ett avtal om ett kommande gifte redan då kontrahenterna var fem år gamla. Men de såg inte varandra förrän bröllopet stundade, femton år senare, på hösten 1766.
Att de båda makarna inte passade ihop var tydligt. I sitt olyckliga äktenskap med Sofia Magdalena hade Gustav sonen Gustav (IV) Adolf, som föddes efter tolv års äktenskap. Detta skedde sedan hovstallmästare Adolf Fredrik Munck fått den grannlaga uppgiften att ge kungaparet en viss sexualundervisning. Snart påstod elaka tungor att stallmästaren själv var far till barnet. En som satte tilltro till ryktet var Lovisa Ulrika, vilket vållade en brytning mellan henne och sonen. En försoning kom till stånd först vid hennes dödsbädd. När Gustav IV Adolf avsattes 1809, nämndes som ett av skälen, att han egentligen aldrig haft arvsrätt på grund av sin härstamning från Munck.
Om Adolf Fredrik Munck:
Adolf Fredrik Munck var känd för att ha kvinnotycke - han lär ha haft tre barn med sin älskarinna, den sköna premiärdansösen på Kungliga teatern Giovanna Margareta Bassi. Strax före Gustav III:s död ertappades han med att ha prånglat ut falska sedlar och måste gå i landsflykt.
Mordet på Gustav III
I januari 1792 planerades kungamordet på Clas Frederic Horns på Haga slott, dels under monarkens resa till riksdagen i Gävle, men dessa försök misslyckades. I stället bestämde sig trion för att attentatet skulle ske på någon av de återkommande maskeradbalerna på operan. I Pechlins och de konspirerande adelsmännens planer ingick dessutom att genomföra en statskupp i samband med mordet – flera regementen stod redo att backa upp dem – och att därefter reformera regeringsformen.
Den 16 mars 1792 begav sig Anckarström, Horn och Ribbing till Operan. Anckarström bar på två laddade pistoler och en hullingförsedd kniv. Alla tre var klädda i svarta kappor och vita masker. När Gustav III anlände till maskeraden var stämningen hög i teatersalongen och kontradanser pågick för fullt. Snart omringades kungen av män i svarta kappor. Förutom de tre attentatsmännen fanns ytterligare tretton av de sammansvurna adelsmännen på plats. Någon vände sig till kungen och sa på franska: ”Godafton, vackra mask.” Detta var signalen till Anckarström som sköt kungen i ryggen med den ena pistolen. Därefter kastade han sina vapen på golvet, och för att åstadkomma förvirring ropade de svartklädda att elden var lös.
Men en rådig stabsadjutant beordrade med hög röst att dörrarna skulle skulle stängas, och ganska snart anlände polismästaren Liljensparre. Han skötte sitt arbete effektivt, demaskerade gästerna och antecknade deras namn. En av vapensmederna i staden kunde identifiera Anckarströms vapen, och mördaren greps redan nästa dag. Eftersom Gustav III inte hade dött omedelbart och utgångarna spärrades, kom den planerade statskuppen av sig. Kungen levde ett par veckor till men avled den 29 mars sedan blodförgiftning och lunginflammation lade tillstött.