Blanche (Blanka) av Namur
Drottning i Sverige 1335-63. Blev ca 43 år.
Blanka av Namur 1320-1363 målning av okänd konstnär
Copyright: Engstrand 2017
Far:
Mor:
Född:
omkring 1320.
Begravd:
Danmark, Ringsted.
Död:
1363-04 Danmark, Köpenhamn. [1]
Äktenskap med Magnus Eriksson (1316 - 1374)
Vigsel:
1335-11-01 Kungälv (Kongahälla), Bohus slott, Bohuslän.
Barn:
Noteringar
Blanka (Blanche) föddes på Namurs fästning i nuvarande Belgien som dotter till greve Jean Dampierre av Namur och hans grevinna Marie av Artois, som härstammade från kung Ludvig VIII av Frankrike.
Namur var ett litet grevskap, inklämt mellan hertingdömena Brabant och Luxemburg, i nutida Belgien. Det flamländska namnet på Namur är Namen.
Det är inte känt hur den svenske kungen Magnus Eriksson först fick höra talas om Blanka. I juni 1334 reste han från Sverige med följe till grevskapet Namur för att anhålla om hennes hand. Där trolovade de sig och han återvände till Sverige på hösten 1334. Blanka lämnade Namur hösten 1335 och bröllopet ägde rum i oktober eller början av november 1335, möjligtvis på Bohus fästning. Blanka var då endast ca 16 år gammal. Kröningen ägde rum i juli 1336, möjligen den 21 juli i Storkyrkan i Stockholm.
I morgongåva fick hon Tønsbergs hus och län i Norge samt Lödöse vid Göta älv och Lindholmens borg (i Lundby kommun) på Hisingen i Göteborg. Det berg som Lindholmens slott låg på kallas än i dag Slottsberget, drottning Blankas berg. I ett andra morgongåvobrev 1353 erhöll hon dessutom Bohus fästning och Marstrand med Älvsyssel utom Orust.
Samtida källor indikerar att drottning Blanka var både vacker och klok och den unga drottningen mycket omtyckt av folket. I boken "Min svenska historia" berättar Vilhelm Moberg att Blanka utmärkte sig för stor fägring och en "andlig begåvning". Hon levde vid ett kultiverat hov och var älskad av folket.
Det finns inga bilder av henne som man med säkerhet vet föreställer henne. Drottningens eget sigill är känt från ett diplom utfärdat 1346. Sigillet föreställer en kvinna klädd i fotsid klänning utan bälte, med spiran i höger hand och kronan på huvudet.
Hon var sin makes trogna medhjälpare, men hennes rykte svärtades av den aristokratiska oppositionen. Hon beskylldes bl a för giftmord på sin son, kung Erik (Magnusson). Många av dessa falska beskyllningar återfinns i den heliga Birgittas politiska uppenbarelser. Birgitta, som var "magistra", hovmästarinna eller lärarinna, hos Blanka, förebrådde också den unga drottningen för att hon efter att ha tryggat tronföljden med två gossebarn upphörde med den sexuella samlevnaden med sin man, kung Magnus. Det blivande helgonet hade tydligen god insyn i det kungliga familjelivet; såvida det inte rörde sig om en uppenbarelse!
Den påstådda avhållsamheten tycks emellertid haft sina förklarliga skäl. Kungen, som också kallades Magnus Smek, beskylldes nämligen för att vara homosexuell.
Makarna hade även tre döttrar av vilka två avled i späd ålder och begravdes i Ås kloster i Halland.
År 1363 var makarna Magnus och Blanka i Köpenhamn för sin sons, Håkans, vigsel med den danske kungen Valdemars dotter Margareta. Under bröllopet, som ägde rum 9 april, insjuknade drottning Blanka och dog. Även brudens bror, prins Christofer dog och kung Magnus blev sjuk, men räddades av sin läkare. Ryktet säger att kung Valdemar låtit bjuda det svenska kungaparet på en förgiftad dryck av vilken också hans egen son drack döden. Blankas död är endast känd genom en kortfattad dansk krönika, Själlandskrönikan, och ingen vet vad hon så plötsligt dog av. Blanka ligger troligen begravd i Ringsted i Danmark.
Barnvisan ”Rida, rida ranka, hästen heter Blanka” går inte tillbaka till drottning Blankas tid. Den lilla barnvisan är en romantisk nydiktning av docenten i estetik vid Lunds universitet, Hans Henrik Hallbäck (död 1885), som fick vidsträckt popularitet inte minst genom Albert Edelfelts kända målning av drottningen gungande den lille sonen på knät (Målningen finns på Atheneum i Helsingfors).
Om Namur
Namur, franska, flamländska Namen, provins i södra Belgien, kring Meuse och nedre Sambre. 3 665 km2. 423 000 inv. (mest fransktalande). Huvudstaden heter Namur. I norr finns goda jordbruksområden och vid Meuse bröts tidigare kol. Namur var på medeltiden ett grevskap och kom 1421 till hertigdömet Burgund. Härifrån kom Magnus Erikssons maka, drottning Blanche (Blanka) av Namur.
Om Bohus fästning
Det var greve Jakob av norra Halland som i krigsråd övertalade den norske kungen Håkon V att fortsätta med offensiven mot svenskarna och befästa sin position. De kom överens om att bygga en helt ny borg nära Kongahälla.
Medan krigsskeppen fortfarande låg runt Ragnhildsholmen i älven valde Håkon och hans rådgivare platsen den skulle ligga på: på toppen av en brant klippa några kilometer längre norrut, där Göta älv delar sig i de två utloppen på var sin sida om Hisingen. Placeringen var noga uttänkt, för den som kontrollerade den klippan kontrollerade också all sjöfart på älven, inte bara på den norska sidan av Hisingen.
Redan från byggstarten var borgen en strategisk nyckelpunkt, för inga skepp från Lödöse, Vänern eller de stora svenska bygder som låg längre norrut kunde nå havet utan att segla förbi den. Sveriges viktigaste hamnar på västkusten blev instängda. Senare skulle borgen byggas ut till en av Nordens starkaste och viktigaste stenfästningar. Byggnaden som bondesoldater och inkallade bönder från trakten nu reste så snabbt de förmådde var emellertid ett litet och improviserat träfort. Det byggdes på den norska gården Bås grund och fick därför namnet Båhus.