Aktuell historisk person:

Tycho Brahe

~ astronom och vetenskapsman på 1500-talet ~

Tycho Brahe, som föddes i Skåne 1546, utförde under sitt liv en märklig vetenskaplig gärning. Hans astronomiska upptäckter banade väg för en ny syn på universum. På ön Ven byggde han observatoriet Uraniborg, som var Europas förnämsta observatorium. Men han blev tvungen att flytta från Ven och bosatte sig i Prag, där han dog 1601 - för 400 år sedan...

Tycho Brahe-statyn på Ven. Öresund och Helsingborg skymtar i bakgrunden. Foto: Christer Engstrand 2001

Studier i Europa

Vid 13 års ålder skickades Tycho till universitetet i Köpenhamn för att studera filosofi och retorik. En solförmörkelse år 1560 väckte hans intresse för astronomi, och han började läsa böcker i ämnet och han köpte flera astronomiska instrument. Han studerade lag, humaniora och vetenskap vid universiteten i Leipzig, Wittenberg, Rostock och Basel. I Leipzig påbörjade han astronomistudier utan tillåtelse, men förläts snabbt efter att han visat framgång. 

Tycho återvände till Danmark 1570. Han spenderade långa perioder på Herrevadskloster, som hans morbror Steen Bille hade som förläning. Där byggde han ett laboratorium och ägnade sig med stort intresse åt att studera kemi.

Förlorade näsan i en duell

I en duell med en annan student i Wittenberg 1566 förlorade Tycho en del av sin näsa. Resten av sitt liv bar han därför en metallbit, som täckte del felande delen av näsan. 

Tycho upptäcker en supernova 1572

Den 11 november 1572 observerade Tycho en ny och mycket ljusstark stjärna i stjärnbilden Cassiopeia. Tychos mätningar visade att det verkligen var en avlägsen stjärna, och inget lokalt fenomen. Detta blev mycket uppmärksammat, eftersom stjärnvalvet ansågs vara gudomligt och perfekt, och därför borde inga förändringar uppstå där. Tycho observerade stjärnans ljusstyrka ända tills den bleknade bort året efter. Han rapporterade händelsen i sin bok "De stella nova", som gjorde honom berömd över hela Europa. Idag vet vi att Tychos "stella nova" var en döende stjärna, en supernova som spred sin materia i rymden i en våldsam explosion som orsakades av att stjärnans utbrända kärna kollapsade. De glödande gasmolnen är synliga än i dag genom kraftiga teleskop.

Tycho Brahe med protesen över näsan

Tycho gifte sig med en ofrälse kvinna

Han gifte sig 1573 mot alla regler med en ofrälse kvinna, Kirstine Barbara Jörgensdatter, som tros vara dotter till prästen i Kågeröd. Efter Tychos död köpte hon ett gods i Böhmen, där hon levde sina sista år. Hon dog 1604 och blev begravd i samma grav som Tycho i Teyn-kyrkan i Prag.

Tycho och Kirstine Barbara hade 8 barn: Kirstine, Magdalene, Claus, Sophie, Elisabeth, Sidsel, Tyge och Jörgen. I vissa skrifter nämns ytterligare ett barn, en först född Otte, som skulle ha dött som spädbarn. Detta är förmodligen en sammanblandning med Tycho´s barnbarn Otte, son till Tyge.

Observatoriet Uraniborg var en imponerande byggnad

1574 undervisade han i astronomi vid universitetet i Köpenhamn. Han var nu övertygad om, att framsteg inom astronomin var beroende på mer exakta observationer. Efter ytterligare en resa till Tyskland, där han besökte astronomer, accepterade Tycho Brahe ett erbjudande från den danske kungen Fredrik II att grunda ett observatorium. För ändamålet valdes ön Ven, belägen i Öresund mellan Skåne och Själland, och där byggdes observatoriet Uraniborg, som blev det mest framstående observatoriet i Europa.

Interör från Uraniborg

Tycho använde sina noggranna instrument för att mäta positioner och rörelser för stjärnor, planeter och kometer. På grund av de omätbart små vinkelförändringarna (parallaxerna) för stjärnorna kunde han med säkerhet bestämma att de låg mycket långt bort, mycket längre bort än planeterna. Han sammanställde en katalog med positioner för 1004 stjärnor. Det tog över 150 år innan någon lyckades förbättra noggrannheten för detta material. För planeterna, och särskilt för Mars, mätte han positioner och rörelser så noggrant att Kepler senare kunde använda dessa för att formulera de berömda tre lagarna om planeternas rörelser, där den första är att alla planeter rör sig i elliptiska banor, där solen ligger i en av brännpunkterna. Tycho kunde slutligen räkna ut att kometen från år 1577 rörde sig i en icke-cirkulär bana bortom månen, och att den korsade de andra planeternas omloppsbanor. Detta bevisade definitivt att himlakropparna inte var fästa vid någon enorm kristallsfär, utan att de rörde sig i tomma rymden.

Tycho Brahes instrument gjorde det möjligt för honom att bestämma planeternas rörelser mer exakt än vad som dittills varit möjligt. Tycho sammanställde särskilt omfattande data om planeten Mars, något som senare skulle visa sig ha stor betydelse för Johannes Kepler när han formulerade sina lagar om planeternas rörelse. Tychos data var nämligen tillräckligt exakta för att visa att Mars omloppsbana inte var en cirkel, utan en ellips.

Tycho tvingas gå i exil

Det uppstod dock meningsskiljaktigheter mellan Tycho Brahe och det danska hovet år 1597, och han tvingades lämna Danmark. Han gick i exil i Prag, och utsågs till kejserlig astronom av kejsare Rudolf II. Kejsaren gav honom slottet Benatky som bostad.

Eduard Enders målning från 1855 visar hur Tycho demonstrerar en glob över stjärnhimmeln för kejsaren Rudolf II i Prag.

Tycho tog med sig sin tryckpress och sina instrument till Prag och fortsatte med sina observationer. Han utsåg Johann Kepler till sin assistent, och Kepler kom till slottet Benatky år 1600. De hade arbetat tillsammans mindre än ett år när Tycho avled. Kepler sammanställde senare Tycho Brahes observationer, och drog vetenskapliga slutsatser.

Tychos död i Prag 1601

Tycho Brahe dog den 24 oktober 1601 av en urinblåsinfektion som han kan ha försökt bota själv med en medicin som innehöll kvicksilver. Den 13 oktober 1601 deltog Tycho Brahe i ett gästabud. Det blev mycket drucket. Det sägs att Tycho kände trängningar i urinblåsan, men att han av artighetsskäl inte ville lämna bordet. Men han blev sämre och måste bege sig hem. Snart drabbades han av feber, yrsel och tidvis medvetslöshet. I feberyran yttrade han flera gånger: "Ne frustra vixisse videar "- Måtte jag då icke ha levat förgäves. Den 24 oktober tog han farväl av sina närmaste och dog fridfullt. Han begravdes under stora högtidligheter i Teyn-kyrkan i Prag, där ett marmormonument sattes upp 1604.

Analys av Tycho Brahes hår visade höga halter av kvicksilver. Man antog därför att han dött av förgiftning. Vid förgyllningen av instrument använde man kvicksilver. Tycho och hans assistenter måste ha inandats stora mängder kvicksilverånga både då och i samband med kemiska experiment. I många av Tychos mediciner ingick också kvicksilver. Allt detta kunde vara anledningen till att han dog menade man. Men senare analyser av hår från samtida människor, som liksom Tycho Brahe blev balsamerade, visade lika höga halter av kvicksilver. Forskarna menade att förstoring av prostatan var anledningen till Tychos död.

Planen över Uraniborg visar en matematisk symmetri

Kryddträdgården har återställts i ursprungligt skick på Ven. Foto: Christer Engstrand 2001

Idag är Ven en vacker, mycket levande och turistvänlig ö. Lämningarna av Uraniborg, trädgården, Stjärneborg och Tycho Brahe-museet besöks av tusentals intresserade besökare varje år. En utbyggnad av platsen är planerad, bl.a. kommer Stjärneborg att öppnas för besökare. 

Ett besök rekommenderas för alla med historiskt eller naturvetenskapligt intresse!

Tycho Brahes ättlingar:

Kirstine föddes 12 oktober 1573 och dog redan 24 september 1576. Hon begravdes i Mariakyrkan i Helsingborg, där det finns en minnestavla.

Magdalene föddes 1574. Redan på Uraniborg blev hon förlovad med medicinaren Gellius Sascerides, som hon känt sedan hon var liten. Men Gellius bröt förlovningen och hon förblev troligen ogift. Magdalene dog 1620(?).

Claus eller Claudius föddes 2 januari 1577 och dog 8 januari 1577, bara 6 dagar gammal. Han begravdes i Väsby kyrka vid Kullen och Tycho satte där upp en minnestavla av mässing.

Sophie föddes 4 augusti 1578. Vissa uppgifter säger att hon var gift med Adam Felz (född 1601!) och att de hade en dotter Julie, men andra uppger att hon dog ogift 1655(?).

Elisabeth eller Lisbeth föddes troligen 1579 och dog 1613 i Regensburg. 1601 blev hon gift med den tyske adelsmannen Franz Gansneb Tengnagel von Kamp som varit Tycho Brahes assistent sedan 1595. Franz fortsatte inte Tychos arbete, men utnyttjade sin svärfars berömmelse för att skapa sig en politisk karriär. Elisabeth och Franz fick två barn: en dotter som blev gift med en polsk adelsman, Wybronowsky, och en son, Rudolf Tycho, som gifte sig med den böhmiska adelsdamen Altbtta Frantitka Betkovska av Tebítov. De köpte godset Tádova Lhotice i sydligaste Böhmen. Rudolf Tycho lyckades bli upptagen i den böhmiska adeln och blev bland annat kejsarråd och kunglig kommendant i byn Malá Strana. Så småningom blev han kommendant för slottet i Prag. Hans hustru dog 1667 och han själv 1672 i sin tjänstebostad i S:t Jití-klostret på Slottet i Prag. De är båda begravda i S:t Vitus-katedralen. De fick två barn: 1/ Anna Florentina, född 1635, som dog ogift 1672. 2/ Altbtta (Elisabeth) Lidmila, född 1639. 1657 blev hon gift med Baron Rudolf Adam   av Lisov och Utelno som ägde godset Novt Stranov. 1658 föddes sonen Jan Václav Frantitek och därefter ytterligare 14 barn. Hon dog 1698(?). Av hennes söner uppnådde bara två vuxen ålder:  Jan Josef och  Rudolf Josef. Rudolf Josef var vid sin död 1711 ägare till godset Novy Stranov. När hans son Norbert dog i Paris 1731 gick godset till äldste brodern, jesuiten Rudolf (1704-1758) och hans systrar.

Sidsel eller Cecilie föddes antagligen 1580. Hon blev 1608 gift med den svenske friherren Gustav Sparre. Efter hans död gifte hon sig med österrikaren von Prössing. Hennes senare öden är inte kända. Troligen dog hon i 1640 i Krakow.

Tyge, sällan kallad Tycho, föddes 28 augusti 1581 och dog 2 september 1627. Tycho Brahe hade stora förhoppningar om sonen Tyges framtid och lät utbilda honom vid Universitetet i Wittenberg. Han gifte sig 1604 med änkan fru Markyta von Vitzthum. De bodde nära moderns, Kirstine Barbaras, gods i Böhmen. Av deras fem barn uppnådde bara två vuxen ålder:1/ Christine Barbara, 1628 gift med Heinrich Abraham von Solhaus, som tillhörde en tysk släkt i Böhmen och ägde godset Svádov. Det blev ett barnlöst äktenskap. 2/ Otto Tyge, född 1605(?). Efter faderns och moderns död blev han dragon i kejsarens här. Han fick avsked 1650 och gifte sig då med Katetina Lidmila Kaptíková — Lesonická av Lesonice, ägare till godset Ttchlovice i östligaste Böhmen. Äktenskapet förblev barnlöst. 1657 blev Otto Tyge åter dragon vid Vrbnas dragoner men dog 1662 och blev begravd i kyrkan i Lesonice. Hans hustru dog först 1680 i pesten, troligen i Wien.

Jörgen eller Georg, föddes 1583. Han var officer i den sachsiske kurfurstens här. Han sägs ha varit gift med en rik baronessa, men hade inga — åtminstone inte legitima — barn. 1640 blev han under en resa överfallen och dödad vid borgen Ktivoklát i Böhmen.

Den siste av Tycho Brahes efterlevande som bar namnet Brahe var alltså sonsonen Otto Tyge, som dog 1662. Tycho Brahes släkt, den danska ätten Brahe, dog ut på svärdssidan i och med att överstelöjtnant Preben Brahe dog år 1786,. Den svenska ätten Brahe är en annan släkt. Den härstammar på mödernet från den danska och antog dess namn.

Länktips om Tycho Brahe:

Tycho Brahes officiella hemsida - utgiven av Landskronas Kulturförvaltning (som ansvarar för muséet på Ven)

Tycho Brahe - astronomen - biografi på engelska, inriktad mot astronomi

Om Tycho Brahes astronomiska  instrument - även en biografi (på danska)

Läs om tidigare månads historiska person:

Ingegerd - ett kvinnoöde från vikingatiden