Lennart Lindorm Torstensson
Riksråd, generalguvenör i Västergötland, rikstygmästare, fältmarskalk och general. Blev 47 år.
Lennart Torstensson (1603-1651) i silverbroderad grå rock - midjebild. Avporträtterad av David Beck (hans efterföljare), omkring 1700
Copyright: Engstrand 2023
Far:
Mor:
Född:
1603-08-17 Forstena, Västergötland. [1]
Död:
1651-04-07. [1]
Begravd:
1651-06-29 Stockholm, Riddarholmskyrkan. [2]
Äktenskap med Beata De la Gardie (Johansdotter) (1612 - 1680)
Vigsel:
1633. [3]
Barn:
Noteringar
Lennart Torstensson, 1603-1651, fältherre, riksråd och fältmarskalk 1641, från 1648 generalguvernör i Västergötland, Dal, Värmland och Halland; greve 1647.
Torstensson var en av Gustav II Adolfs främsta militära medhjälpare och nydanade det svenska artilleriet. Han började sin militära utbildning hos Gustav II Adolf redan vid femton års ålder: Karriären gick snabbt och vid tjugosju hade han hunnit bli chef för artilleriet - ett vapenslag som han och kungen gemensamt utvecklade.
Liksom Gustaf Horn togs han tillfånga i Nördlingen. Under fängelsevistelsen fick han reumatism som plågade honom resten av livet. Under fälttågen fick han ofta bäras på bår och 1640 var han tvungen att lämna det militära för en tid.
Han blev senare fältmarskalken Johan Banérs närmaste man och från 1641 dennes efterträdare som överbefälhavare i Tyskland. Armén i Tysklad bestod till större delen av legosoldater. Han fick ofta problem med sina trupper, som på grund av utebliven sold hotade med myteri.
Torstensson genomförde trots de miserabla förutsättningarna flera framgångsrika fälttåg. Han reorganiserade armén och vann segrarna vid Breitenfeld 1642 och hans sista stora krigsinsats var slaget vid Jankov 1645, som svenskarna vann och som var början till slutet på trettioåriga kriget.
Han stod också med sin armé utanför Wien, men beslöt, kanske på grund av sin sjukdom, att inte fullfölja att inta staden. Under kriget mot Danmark 1643-1645 ockuperade han Jylland.
Reumatismen tvingade honom att lämna kriget för gott 1645 och armén 1647. När han kom hem från trettioåriga kriget och fälttåget mot Danmark 1647, blev han friherre till Virestad i de vildaste småländska gränstrakterna mot Skåne. Han slutade sina dagar som guvenör över Västsverige.
Genom sin snabba och överrumplande krigföring anses Lennart Torstensson ha blivit en läromästare för Karl X Gustav. Både som organisatör och taktiker nydanade han det svenska artilleriet. Som människa beskrivs han i enbart positiva ordalag.
I äktenskapet med makan Beata föddes sex barn, endast sonen Anders nådde vuxen ålder.
Lennart Torstensson är begravd i ett gravkor utanför Riddarholmskyrkan i Stockholm. Även Johan Banér, hans företrädare som överbefälhavare för den svenska armén i Tyskland, har ett gravkor utanför samma kyrka.
Lennart Torstensson hörde till den västgötska Forstenasläkten (som aldrig antog något släktnamn), känd från andra hälften av 1400-talet. En anfader, Lindorm (eller Lennart) fick Frökinds härad som förläning av unionskungen Erik.