Biskop i Linköping, riksföreståndare. Blev högst 32 år.
1433. [1]
1465-08-01 Stockholm, Stockholms slott. [1]
1465-08-22 Linköping, Linköpings domkyrka, Östergötland. [2]
Kettil Karlsson blev vald till biskop 1459, med benäget stöd av kungen och av sin släkting, ärkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstierna. Efter brytningen mellan välgörarna 1463, då kungen fängslade ärkebiskopen, tog Kettil följande vinter ledningen för ett uppror mot kungen och valdes till riksföreståndare.
Vid budskapet om upproret gjorde kung Kristian en snabb framstöt landsvägen mot Stockholm, plundrade Kettils biskopsgård i Linköping och ryckte segerrikt upp i Mälarlandskapen. Men i Hälleskogen norr om Haraker i norra Västmanland hade biskopen förskansat sig med sitt krigsfolk, till stor del uppbådad allmoge. I den våldsamma striden mellan kungens beridna trupper och de av Kettil anförda uppbåden, led unionskungen ett svidande nederlag.
Kettil Karlsson kunde sedan som riksföreståndare tillsammans med den nu frigivne ärkebiskopen gå vidare för att nå en överenskommelse med kung Kristian - på villkor som de själva dikterade.
Men ödet ville annorlunda för Kettil: biskopen drabbades av böldpest och dog den 1 augusti 1465. Så småningom fick han sin grav framför högaltaret i Linköpings domkyrka.
(Källa: Lars-Olof Larsson - Gustav Vasa - landsfader eller tyrann? och Lars-Olof Larsson - Kalmarunionens tid)