Professor, hovrättspresident, landshövding i Uppsala län 1907-1930, statsminister 1914-191. Blev 91 år.
1862-02-04 Väderum, Tuna socken, Småland. [1]
1953-10-12 Stockholm. [1]
1890-09-03 Västertälje, Södermanland. [1]
Knut Hjalmar Leonard Hammarskjöld var professor, hovrättspresident, statsminister och landshövding.
Han var serafimer-riddare och ledamot av Svenska Akademien,var e.o. professor i speciell privaträtt vid Uppsala universitet 1891-1896, revisionssekreterare 1896-1902, justitieminister 1901-1902, president i Göta hovrätt 1902-1906, ecklesiastikminister 1905, delegat vid underhandlingarna i Karlstad 1905, landshövding i Uppsala län 1907-1930, statsminister 1914-1917, lantförsvarsminister 1914, ledamot av riksdagens första kammare 1923-1938, delegerad vid nationella och internationella skiljedomstolar samt bl.a. ordförande i NF:s comité pour la codification du droit international och International Law Association 1924; ordförande i Nobelstiftelsen 1929-1946; ledamot av Svenska Akademien från 1918.
Hjalmar Hammarskjöld har beskrivits som en allvarlig, principfast och dominant person. Han var juristprofessor och statsminister och hade ett stort engagemang i folkrättsliga frågor.
Hjalmar Hammarskjöld är en av giganterna i svensk 1900-talshistoria: professor i juridik vid blott 29 års ålder, justitieminister, hovrättspresident, svenskt sändebud i Köpenhamn, landshövding, internationell skiljedomare. Allt detta innan han blev statsminister 1914 vid 52 års ålder.
(Lästips: Mats Svegfors - Hjalmar Hammarskjöld (ingår i bokverket Sveriges statsministrar under 100 år)).
Lite kuriosa: på Väderums gård, i samma rum, föddes under 1800-talet fyra pojkar Hammarskjöld (två bröder och inhördes kusiner) - och samtliga blev statsråd; Carl Gustav (ecklesiastikminister 1880), Åke Hugo (ecklesiastikminister 1906), Knut Hjalmar (statsminister 1914-1917) och Carl Gustaf (försvarsminister 1920-1921).