Magdalena Charlotta Rudenschöld (Carlsdotter)
Grevinna, hovdam, älskarinna till Gustaf Mauritz Armfelt. Blev högst 57 år.
Magdalena Charlotta Rudenschöld (Carlsdotter) 1766-1823
Copyright: Engstrand 2021
Far:
Mor:
Född:
1766 Stockholm. [1]
Död:
1823 Stockholm.
Sambo med Gustaf Mauritz Armfelt (Magnusson) (1757 - 1814)
Utomäktenskaplig förbindelse:
Noteringar
Gustaf Armfelt hade flera förhållanden och barn. Mest känd var grevinnan Magdalena Rudenschöld, som var hans älskarinna 1785–1793.
Magdalena Charlotta Rudenschöld var den första politiska fången på Långholmens spinnhus (kvinnofängelse). Detta på grund av sin kärlek till Gustaf Mauritz Armfelt, som konspirerade mot förmyndarregeringen.
Magdalena fängslades och trots svag bevisning dömdes hon till döden. I Armfelts hus hade man hittat omkring 1100 kärleksbrev från Magdalena och av dessa tryckdes åtta i hovrättens protokoll och gavs till och med ut som skillingtryck. Magdalena medgav att hon skrivit breven till den gifte Armfelt, som envetet hävdade att han inte hade läst dem.
Det hårda straffet mildrades senare till schavottering och fängelse. Hon fråntogs såväl frökentitel som adelsnamn och står som Magdalena Carlsdotter, f.d. fröken, i listorna från Långholmen.
Vid skampålen på Riddarholmstorget skulle fröken Rudenschöld möta allmänhetens spe. Det blev inte så mycket av det, då de flesta tyckte synd om den vackra, späda Magdalena.
Den första statshandling som Gustav IV Adolf undertecknade var Magdalena Rudenschölds benådning. Hon förvisades till Gotland och hade inte lov att lämna ön. Hon fick dock tillbaka sitt namn och fick ersättning för förlorad lön och pension. Nu inledde den vackra Magdalena ett förhållande med sin betjänt, som hon fick en son med.
1801, när Magdalena var helt fri, flyttade hon till Schweiz och skickade sin son att utbildas i Sankt Petersburg. Tolv år senare återvände hon till Sverige för att bland annat hjälpa till att uppfostra sin brors barn.
Sina sista dagar bodde Magdalena i Stockholm och sägs vara begravd på Klara kyrkogård.