Greve, riksråd, ambassadör, president vid Kommerskollegium, hovrättspresident. Blev 51 år.
1648-10-11 Stockholm.
1699-12-16 Stockholm.
1693.
Carl Bonde var son till riksskattmästaren Gustaf Bonde och hans andra hustru Anna Kristina Persdotter Natt och Dag. I sitt första äktenskap med Eleonora Margareta Brahe blev Carl Bonde far till Gustaf och Nils. Han ingick sitt andra äktenskap år 1693 med Maria Gustava Gyllenstierna.
Efter studier och resor i utlandet hemkom han 1671 till Sverige och utnämndes då till kansliråd. Från 1674 var han envoyé till Frankrike. År 1684 blev Bonde utnämnd till lagman över Västergötlands och Dals lagsaga, och förordnade även till ledamot av reduktionskommissionen. Han sändes av Karl XI till Estland för att där genomföra reduktionen och fullgjorde detta samvetsgrant. År 1687 blev han landshövding över Tavastehus och Nylands län, och utnämndes 1695 till kungligt råd och president i Dorpats hovrätt. Han upphöjdes även 1695 till grevligt stånd och blev stamfar för grevliga ätten Bonde af Björnö.
År 1697 blev Bonde president i Kommerskollegium. Samma år fick han som "förste ambassadör" med Nils Lillieroot leda fredsunderhandlingarna i Rijswijk efter det Pfalziska tronföljdskriget, där svenska regeringen åtagit sig medlingen mellan de stridande makterna. Från Rijswijk reste Bonde som ambassadör till England för att återlämna de av Karl XI burna insignierna av Strumpebandsorden samt sluta ett anfalls- och försvarförbund, en förhandling som avlöpte lyckligt.
Efter sin hemkomst från Frankrike 1678 utgav Bonde en utförlig beskrivning av landet och författade även "Anecdoter uti Sweriges historia ifrån konung Eric den 14 :s tid in til år 1675" , vilka utgavs av Carl Trolle-Bonde i Anteckningar om Bonde-släkten (1900).