Riksråd, friherre, riddare, marsk, ståthållare i Västergötland 1540. Blev högst 67 år.
Gustav Olofsson Stenbock 1504-1571
1504. [1]
Annan källa uppger födelseåret till 1502.
1571. [2]
1531. [3]
Gustav Olofsson Stenbock, 1502-1571, riksråd, riksmarskalk, ståthållare i Västergötland 1540-1560, friherre och herre till Torpa stenhus. Födelseåret är osäkert; kan vara 1502 eller 1504. Han kom från ätten Store.
Gustav allierade sig tidigt med Gustav Vasa och blev 1534 utnämnd till riksråd. Genom sin hustru tillhörde han de så kallade kungafränderna och han utnyttjades flitigt i rikets tjänst.
Vid Erik XIV:s kröning 1561 blev han friherre och fick Kinds och Marks härader i Västergötland samt hela Älvsborgs län som förläning. Det var på hans västergötska gods Torpa, som den då 55-årige Gustav Vasa friade till hans dotter Katarina. Vid 17 års ålder blev hon sedan kungens tredje gemål. Äktenskapet förstärkte därmed släktkretsen ytterligare.
Om Torpa
Torpa stenhus, som är ett av landets bäst bevarade hus från renässansen, ligger mellan Åsunden och Lillsjön, utanför Borås ett par mil söder om Bogesund (nutidens Ulricehamn) i Västergötland.
Det första stenhuset på Torpa byggdes på 1400-talet av riksrådet Arvid Knutsson Sparre. På 1500-talet övertogs Torpa av släktingen Gustav Olofsson Stenbock. Riksrådet, riksmarskalken och ståthållaren Gustav Olofsson Stenbock lät bygga till huset så att det kunde stå emot de danska trupperna, som belägrade trakten sommaren 1566. Även om danskarna brände och skövlade i trakten, så lär det inte finnas några tecken på att Torpa blivit intaget. Senare övertogs Torpa av riksrådet, riksmarskalken och ståthållaren Gustav Otto Stenbock. Än i dag kan guiderna på Torpa berätta om Gustav Otto Stenbocks vålnad, som lär finnas i det gamla huset …