Prinsessa av Baden, drottning i Sverige 1907-1930. Blev 67 år.
Victoria Sofia Maria av Baden 1862-1930 med pudeln Tom - målning av Otto Propheter 1910.
Copyright: Engstrand 2010.
1862-08-07 Tyskland, Karlsruhe. [1]
1930-04-04 Italien, Rom, Villa Svezia. [2]
1930-04-12 Stockholm, Riddarholmskyrkan. [2]
1881-03-14 Tyskland, Karlsruhe, Karlsrues slott. [3]
1881-09-20 Tyskland, Karlsruhe, Karlsrues slott. [3]
Paret vigdes civilt enligt tysk äktenskapslag, men därefter mer högtidligt samma dag i slottets kapell.
Drottning Victoria, Victoria av Baden 1862-1930, dotter till Fredrik I av Baden. Hennes morfar var Tysklands kejsare Wilhelm I och hennes farmors far var den avsatte svenske kungen Gustaf IV Adolf.
Victoria hade sedan sin födelse uppfostrats till att bli drottning. Hon hade en gedigen utbildning och var mycket begåvad. Hon ägnande sig också åt att skulptera och spela piano. Redan vid fem års ålder skrev hon brev på franska till sin morfar, kejsaren. När hon fyllde åtta år talade hon engelska, hon var duktig i naturvetenskapliga ämnen, kunde många av Schillers ballader utantill och tvingades redan i barndomen att lära sig konsten att konversera.
Livet var inte lätt för den unga Victoria. Kraven var många, men det fanns uppskattade avbrott i tillvaron. Storhertigparet hade vid mitten av 1800-talet förvärvat slottet Mainau av familjen Douglas. Det är knappast förvånande att vistelserna där under somrarna blev uppskattade framför allt av de yngre i furstefamiljen.
Många tusen svenskar har senare besökt platsen och imponerats av dess trädgårdar (som anlades senare) ) och enastående omgivningar. I Victorias barn- och ungdom var Mainau platsen för skön avkoppling. Här lekte hon med bröderna och kusinerna från andra kungahus. Man seglade, sportade på olika sätt och njöt av frisk luft. Storfurstinnan Luise var ständigt närvarande även på Mainau och det gällde att uppföra sig väl - inte minst när kejiaren gjorde platsen den äran. Tävlingar anordnades i diverse grenar - till exempel om vem som kunde uppvisa det finaste herbariet - och någon hovdignitär sattes att bedöma resultaten. Vinnaren fick naturligtvis pris och uppskattning av Luise. Den som kom sist fick stå där med skammen.
Victoria vigdes den 20 september 1881 i hemstaden Karlsruhe vid Sveriges kronprins Gustaf. Tillsammans med Gustaf gjorde hon sitt intåg i Stockholm i slutet av månaden. Hon fick ett otroligt mottagande av det svenska folket. Hon hyllades inte bara som landets kronprinsessa utan också som en som vände hemåt.
Den 11 november 1882 föds parets förste son, arvprins Gustaf Adolf. På sommaren 1884 föds son nummer två, Wilhelm och i april 1889 föds ytterligare en son, Erik. Men Erik är inte frisk. Man antar att han som foster skadats av de starka mediciner som Victoria ordinerats under graviditeten.
Victoria blir allt oftare sjuk. Hon får svårt att andas och åker på ständigt upprepade hälsoresor söderut. 1890 reser hon tillsammans med Gustaf till Egypten. Hennes läkare hade rått henne att åka till den torra och varma luften för att försöka bota sina angripna luftrör. Victoria livslust väcktes bland alla fornminnen och upplevelser i Nildalen och hon sågs visa alltför stort intresse för den medföljande adjutanten Gustaf Blixen-Finecke, vars mor var född prinsessa av Hessen-Kassel och syster till dåvarande danska drottningen.
I Egypten får hon tillfälle att ägna sig åt sin stora hobby, fotografering och adjutanten hjälpte henne att bära utrustningen och framkalla plåtarna. Kronprinsen blev självfallet svartsjuk och kränkt och tvingades till allvarliga samtal med makan. Året efter 1891 reser Victoria utan maken till Egypten igen, men Gustaf Blixen-Finecke beordrades den gången till annan tjänstgöring.
Efter hemkomsten ger hon ut en bok, "Vom Nil", där hon berättar om sina upplevelser. Boken är rikligt illustrerad med de bilder som hon själv tog under resan. Victoria återvänder inte genast till Sverige efter resan utan stannar några månader i Italien. Hon hinner knappt mer än komma hem till Sverige och Tullgarn innan hon åter börjar f
Tullgarn blev ett andningshål under de första åren av kronprinsparets äktenskap. Slottet är vackert beläget på en halvö i Trosa skärgård och har en lång historia med anknytning till förnäma adelssläkter och kungahuset. Under 1700-talet byggdes det om i fransk stil och fick sitt nuvarande utseende. Kronan köpte slottet av bröderna De la Gardie och det beboddes av hertig Fredrik Adolf och efter hans död av systern Sofia Albertina.
Sommaren 1891 blev kall och regnig och till hösten var hennes hälsa åter så dålig att hon åter ordineras en resa till Egypten av sina läkare. Victoria kommer att vistas utomlands under i stort sett hela sin tid som kronprinsessa.
Den 8 december 1907 blir så Victoria drottning av Sverige. Victoria ändrar nu helt sina levnadsvanor och med en vilja av järn och stor pliktkänsla deltar hon med sin make i alla evenemang som fosterlandet kräver. Hon engagerar sig i politiska frågor och får en mycket viktig politisk roll då hennes starka vilja ofta påverkar Gustafs åsikter och beslut.
Victoria var dessutom den påtryckande faktorn inför Gustafs borggårdstal den 6 juni 1914. Victoria renskrev talet som Sven Hedin skrivit. Kronprins Gustaf Adolf och hans bröder försökte förgäves få delar av talet omformulerat men Victoria var fast besluten att det tal som var skrivet, det skulle Gustaf hålla.
Så bröt första världskriget ut sommaren 1914. Victoria som alltid känt väldigt starkt för sitt hemland arbetade envist med att få Sverige att gå med i kriget på Tysklands sida. Under kriget reste hon fyra gånger från det neutrala Sverige till Tyskland. På två av resorna tog hon dessutom med sig sitt barnbarn Lennart. Hon fick stark kritik för dessa resor. "I vida kretsar i vårt land har det väckt en icke ringa förvåning att drottningen gjort ånyo en resa till Tyskland och nu tycks tills vidare stanna där. Det förefaller som om Sverige skulle äga möjligheter att under dessa tider härbärgera landets drottning, som ju icke har någon ansträngande politisk funktion att fylla, utan som kan helt ägna sig åt de sina i Sverige och åt de människovänliga värv som bör ligga högst densamma om hjärtat". (Uppsala Nya Tidning, 1915)
Victoria reste åter till Tyskland under hösten 1918. Men besöket får ett abrupt slut den 11 november. Efter Tysklands sammanbrott och kejsardömets fall tidigare under hösten kom den dagen revolutionsoroligheterna till Karlsruhe. I skydd av mörkret tvingas drottning Victoria att, tillsammans med sin tyska familj, ta sig ut genom ett fönster på slottets baksida, samtidigt som kulsprutor ger eld mot fönstren på slottets framsida. De undsätts av Victorias kammarherre greve Robert Douglas som för dem till sitt slott i Langenstein där de sen blir kvar i ett halvt år. Efter att många andra lösningar fått avslag på grund av säkerhetsskäl flyttar familjen under våren 1919 till det egna slottet Mainau. Det dröjer sen ända tills slutet av juli innan alla formaliteter kring Victorias hemresa är avklarade.
Hemma i Sverige möttes Victoria nu av kyla från vissa håll. Hon ogillar Gustafs V strävan att följa med utvecklingen och håller envist fast vid det rätta med "ett kungadöme av guds nåde".
Hennes hem i ett par decennier blev Casa Caprile på Capri, där hon hade sin läkare Axel Munthe på San Michele i närheten. Under slutet av 1920-talet försämras hennes hälsa åter och hon tvingas bosätta sig permanent i Italien. Victorias hus i Rom, Villa Svezia låg med en vacker utsikt över Tibern, inte långt från Villa Borghese; gatuadressen var Via del Tre Horologi. Villan hade tillhört det grekiska kungahuset, innan den svenska kungafamiljen köpte den - Axel Munthe arrangerade köpet av villan 1928.
Axel Munthes förhållande till drottning Victoria har givit upphov till spekulationer: var Victoria älskarinna till Axel Munthe? Nyligen lyckades Muntheforskaren Bengt Jangfeldt spåra ett brev, eller rättare konceptet till ett brev, som kommit på avvägar. Det var från Munthe till Victoria och dess innehåll klargjorde tveklöst att livläkaren och hans patient hade ett kärleksförhållande.
Sin sista resa hem till Sverige gör hon på Gustafs V:s 70-årsdag 1928. Den 4 april 1930 avlider Victoria i sitt hem Villa Svezia i Rom till följd av de lungemfysem som plågat henne i många år - den direkta dödsorsaken var en hjärtattack. Närvarande var kung Gustaf och sonen Wilhelm, men också livläkaren Axel Munthe.
Hennes stofl fördes med tåg genom Italien och Tyskland till Swinemünde där pansarkryssaren Drottning Victoria tog ombord drottningens kista och förde henne hem till Stockholm. I Stockholm gravsattes hon i ätten Bemadottes gravkor i Riddareholnskyrkan. Hon blev den sista svenska drottningen som gravsattes i denna kungliga begravningskyrka.
Victoria var 67 år då hon dog. Hon var väl förberedd. På slottet Tullgarn hade hon bränt alla brev som hon fått av och skrivit till Gustaf V. Inte heller ville drottningen att eftervärlden skulle se fotografierna hon tagit. Hon krävde löfte av slottsvaktmästaren Isak Blom att alla hennes tusentals glasnegativ skulle förstöras efter hennes död. Då dödsbeskedet kom från Rom rodde Blom och hans kollega Helge Karlsson ut i viken utanför Tullgarn och sänke alltihop i vattnet. En del kopior finns bevarade, men resten av Victorias unika bilder ligger på havets botten.
För den stora allmänheten i Sverige blev Victoria den okända drottningen. Hon skulle säkerligen varit glömd idag om inte hon hade låtit bygga Solliden, det kimgliga lustslottet på Ölands Alvar. Många anser henne, kanske orättvist, som Sveriges minst populära drottning.
(Källa: Gustaf von Platen - Bakom den gyllene fasaden - Gustaf V och Victoria, m.fl.)