Friherre. Blev högst 48 år.
1569-01-31 Stockholm.
1617 Polen.
1595-03-19 Stegeborg, Stegeborgs slott, Östergötland. [1]
Johan Nilsson Gyllenstierna, född i Stockholm den 31 januari 1569, död i Polen 1617, amiral. Son till Nils Göransson Gyllenstierna.
Johan Gyllenstierna har huvudsakligen blivit bekant genom sin giftermålshistoria, som på sin tid åstadkom mycket buller bland högadeln. Sigrid Brahe, en dotter till greve Per Brahe d. ä. hade blivit förlovad med Erik Turesson Bielke. Förbindelsen grundade sig dock ej på någon böjelse från fästmöns sida, som från barndomen älskade den ridderlige Johan Gyllenstierna, utan var en beställning av släktingarna, i synnerhet änkedrottningen.
Snart spred sig även ett rykte, att Bielke under sina resor i Polen blivit smittad av en farlig sjukdom. Detta ökade ännu mer fröken Sigrids motvilja, och i sin nöd tog hon sin tillflykt till prinsessan Anna på Stegeborg. Kort därefter anlände även Gyllenstierna. Genast befallde prinsessan, att följande onsdag – det var den 19 mars 1595 – gudstjänst skulle hållas i slottskapellet.
När alla var samlade framförde Sigismunds sändebud, Lindorm Bonde, Johan Gyllenstierna i koret och likaledes gjorde prinsessan Anna med Sigrid. När det unga paret stannat framför altaret, satte Anna en krans på Sigrids huvud, varpå prästen till de närvarandes stora förvåning sammanvigde henne med Johan Gyllenstierna.
Giftermålet väckte ett oerhört uppseende i landet, och alla släktingar, Gyllenstiernor, Braher och Bielkar, blev mycket upprörda. De senare fordrade till och med ingenting mindre än Johan Gyllenstiernas liv. Prinsessan skrev till dem alla förlikande och ursäktande brev, men erhöll endast stela och kalla svar, och av sin farbroder hertig Karl måste hon hålla till godo med en allvarsam erinran för sitt obetänksamma uppförande. Äntligen vid Söderköpings riksdag lyckades man åstadkomma en förlikning, på villkor att Johan Gyllenstierna skulle betala till de fattiga 1 000 riksdaler såsom böter för brottet och till Erik Bielke 2 000 riksdaler för fästninggåvor. Dessutom skulle de nygifta ett halvt år hålla sig undan på sina gods, för att ej med sin åsyn förolämpa Bielkesläkten. Emedan alla bröllop på den tiden firades på söndagar, har Johan G:s förmälning med Sigrid Brahe i historien fått namnet Onsdagsbröllopet.
Vid Sigismunds infall i Sverige 1598 var Johan Nilsson Gyllenstierna befälhavare för hans adel och hovmän. Följande år förde han som amiral krigsflottan, med vilken han sökte överraska Älvsborg. Penningbrist och uteblivandet av en uppresning av Sigismunds anhängare i Västergötland gjorde att företaget gick om intet.
Johan Gyllenstierna gick i landsflykt till Danzig 1599, stämplade öppet mot Karl IX i utlandet och dog 1617.
Brodern Erik gick i landsflykt till Danzig 1603, död i Warszava 1636. Brodern Axel gick också i landsflykt till Danzig 1603.
Riksrådet Johan Nilsson Gyllenstierna flydde till Gdansk undan hertig Karls vrede. Familjen förpolskades helt, tog sig namnet Guldenstern. Sonen Sigismund (Zygmunt) blev bland annat ståthållare på slottet Malbork. Det var han som grundade kapellet, där man på 1600-talet begravde svenskar som dog i staden. Här vilar medlemmar i släkterna Stenbock (Steinbock), Leijonhufvud och Liljeörn samt Gustaf Brahe som flydde till Polen och en kort tid var fältmarskalk under Sigismund. I kapellet fann slutligen dess grundare Zygmunt Guldenstern och hans fru Anna, född Czema, sin sista vila.
(Källa: Herman Linqvist - Sverige - Polen)