Riksdrots, friherre, kansler och riddare. Blev högst 75 år.
1526.
1601-10 Fågelvik, Småland. [1]
1568 Nyköping, Nyköpingshus (Nyköping slott), Södermanland. [2]
Nils Jöransson (Gyllenstierna), född 1526, död oktober 1601 i Fågelvik, son till riksrådet riddaren Jöran Eriksson Gyllenstierna och Kristina Nilsdotter (Grip), stamfader till den friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm, riksdrots, riksråd och av flera kungar utsedd ståthållare för "allt Småland". Gift 1568 med Ebba Axelsdotter, dotter till riksrådet Axel Eriksson (Bielke).
Han gjorde i ungdomen långa studieresor, bland annat till det tyska riket och Frankrike. Efter återkomsten kom hans kunskaper i främmande länders språk och förhållanden till användning för diplomatiska uppdrag. Mest välkänd är hans resa till England för att framföra Erik XIV:s frieri till drottning Elisabet I.
Nils Gyllenstierna blev rikskansler och chef för kansliet vid Johan III:s maktövertagande 1568 och året efter upphöjd i friherrligt stånd. Som om kansler fortsatte han att vara inflytelserik och efter Per Brahe den äldres bortgång 1590 blev han riksdrots. Nils Gyllenstierna blandade sig inte i striderna mellan Sigismund och Karl på 1590-talet. Han var då en gammal man och en av få som lyckades hålla sig neutral under inbördeskriget. De sista åren lämlade han alltmer sällan sitt Fågelvik och han avled där 75 år gammal i oktober 1601.
Nils Jöransson, vilken var den första av ätten i Sverige, som kallade sig Gyllenstierna, upptogs av Gustav Vasa till riksråd, blev vid Erik XIV kröning år 1561 slagen till riddare och utnämnd till kansler, av Johan III år 1569 upphöjd till friherre, med Lundholmen i Småland till friherreskap, samt senare befordrad till ståthållare över Småland och riksdrots 1590.
Hertig Karl förordnade Gyllenstierna till ståthållare i Stockholm 1593. Han erhöll året därpå Sigismunds fullmakt att vara lagman i Tio häraders lagsaga, häradshövding i Handbörd och ståthållare över Småland.