Kansler.
Den svenske adelsmannen Peter Algotsson levde vid det norska hovet och tjänade kung Håkon. Peter hade hamnat i Norge under hertig Eriks barndom, under omständigheter som i sig själva kunde ha varit lämpligt stoff till en riddarroman.
Han hade varit Magnus Ladulås kansler, men 1288 hade hans karriär plötsligt avbrutits på ett dramatiskt sätt. En av hans bröder, Folke, hade inlett ett förhållande med en kvinna, Ingrid Svantepolksdotter, dotter till Svantepolk Knutsson, som inte bara var en av Sveriges mäktigaste män utan också släkt med den danska kungafamiljen. Den man som Ingrid var förlovad med var ingen mindre än den danske kungens egen drots, stormannen David Torstensson, som för övrigt var mannen som hade beordrat avrättningen av Alv Erlingsson i Helsingborg 1290.
Under skandalen som följde när Ingeborg och Folke bror flydde och gifte sig lät kung Magnus sin vrede gå ut över hela brudrövarens släkt, inklusive Peter. Hela släkten lystes fredlös. Fadern fängslades och en av Peters bröder blev halshuggen. Själv flydde Peter tillsammans med det olagliga äkta paret till Norge.
Sedan dess hade Peter uppehållit sig vid det norska hovet med dem. Han hade levt på att tjäna den norska kungamakten, bland annat som sändebud till Skottland och England, där han överlämnade norska falkar och hökar i gåva till den engelske kungen. 1302 var brodern han hade flytt med död och den bortrövade bruden hade återvänt till Sverige och gått i kloster.
Peter var den siste som var kvar, och hade alltså använt den sista tiden till att dikta vers på svenska åt sonen till kungen som hade låtit fängsla hans far. halshugga hans bror och fördriva honom själv. Peter översatte till svenska i versform en av Europas mest populära riddarromaner, "Herr Ivan lejonriddaren", skriven på 1100-talet av den store franske diktarpersonligleten Chrétien de Troyes.
(Källa: Tore Skeie - Jungfrun från Norge)