Riksföreståndare, riddare, grundade 1475 fästningen Olofsborg i Finland. Blev högst 66 år.
1415. [1]
1481. [2]
Källan Biographiskt lexicon band 1-20 - utgivet i Uppsala 1852- anger dödsåret till 1480.
1442. [2]
Erik Axelsson Tott, c:a 1415-1481, svensk riksföreståndare 1457 och 1466-1467, halvbror till Åke Axelsson Tott, bror till Ivar Axelsson Tott.
Han trädde tidigt i Karl Knutssons tjänst. Men Erik övergick till Christian I:s sida och var länge hans högra hand i Sverige. Erik hörde 1457 till Karls fiender, men medverkade 1467 till hans tredje kungaval.
Erik Tott, som bl.a. innehade de finska länen, anlade 1475 Olofsborg (eller Nyslott, på finska Savonlinna). den starka inlandsfästning som skyddade nybyggarna i Savolax. Fästningen byggdes på områden, som enligt 1323 års fördrag egentligen tillhörde Novgorod. Platsen fick namnet Nyslott eftersom denna fästning var den nya i förhållande till den som Torkel Knutsson hade uppfört i Viborg. En ökad finlänsk inflyttning i det omstridda gränsområdet ledde till allt fler gränsstrider. Erik byggde även stadsmuren kring Viborg.
Erik Tott härskade på slotten i Nyköping, Åbo, Tavastehus och Viborg.
Mer om fästningen Olofsborg:
Fästningen uppfördes på Kyrönsaari holme i Kyrönsalmi sund, i Savolax och döptes till Sankt Olofsborg. Slottsherren på Viborg Erik Axelsson (Tott), byggde den till en början (1475) av trä, men sedan 1477 av sten. Olofsborg var ämnat till ett värn för Savolax mot ryssarna. Då genom bestämmelserna i Freden i Nöteborg mellan Sverige och Ryssland, 1323, Kyrönsaari holme och sund utgjorde rysk besittning samt då fästets grundläggning hotade att avskära ryssarnas plundringståg till de nordsavolaxska trakterna, var slottets byggande under första tiden förenat med synnerligen stora faror. Slottsbyggnadsarbetet fortsattes av bland annat Erik Axelssons broder och efterträdare på Viborg och Olofsborg, Lars Axelsson (Tott). Från deras tid härstamma slottets tre äldsta torn, förbundna med varandra genom höga murverk: Kyrktornet, Klocktornet samt det sedermera förstörda Sankt Eriks torn.
Under Erik XIV:s, Johan III:s och Karl IX:s regeringar förstärktes samt ombyggdes slottet väsentligt och 1560–1562 hade det så kallade Tjocka tornet uppförts. Trots att slottets område var jämförelsevis inskränkt, steg dess besättning under Johan III:s tid ibland ända till inemot 300 man, ibland uppgick den emellertid inte ens till 90. Då vid ingången av 1600-talet Sveriges besittningar mot Ryssland utvidgades, förlorade Olofsborg all betydelse som gränsfästning, varför under den följande tiden inte mycket arbete nedlades på fästningen, men den iståndsattes dock flera gånger.