Axel Tott (Pedersen)

Danska riksrådet Axel Pedersen till Härlöv i Skåne, var son till Peder Axelsson till Herlev och Juliane Pedersdotter Grubbe.

Axel Pedersen var danskt riksråd, som blev riksföreståndare två gånger. Han blev också ryktbar i Nordens historia genom sina nio söner, vilka kallades "Axelsönerna" och spelade en mycket betydande politisk roll i Sverige under senare hälften av 1400-talet: Peder, Olof, Åke, Kettil i första giftet med Cathrine (Krognos) från Skåne/Halland, Erik, Ivar, Filip, Laurens och Anders i det senare giftet med Ingeborg Ivarsdotter.

Av dessa var Peder Axelsson främst aktiv inom kyrkan, Kettil, död 1454, Filip död 1464, Anders död ung 1465 utan manliga arvingar. Hans dotter Kirsten Pedersdatter var gift med Jep Mus (ätten Drefeld).

Axelsönerna, som ägde gods i Skåne och Halland, utökade snabbt sitt godsinnehav i gränsområden mellan Småland och Skåne eller i Halland, Småland och Västergötland, Värmland och Östergötland, i synnerhet Olof (död 1464) och Åke (död 1477), medan Erik (död 1481) ökade sitt godsinnehav i de östra delarna av riket, där han bevakade dessa gränstrakter mot Ryssland.

Medan de utökade sina markområden, var de också märkbart aktiva i Hansans Östersjöhandel. Laurens (död 1483) var riksråd först i Danmark, och efter konflikt 1466 med kung Kristian, anslöt han sig till Sverige, där han blev riksråd. Av bröderna levde Ivar Axelsson Tott längst, han avled 1487 och hade en maktposition som har jämförts med franska feodalfurstars.

Eftersom bara tre av Axelsönerna fick söner, Olof, Laurens och Åke, koncentrerades egendomarna senare hos dessa tre bröders manliga arvingar, Åke fick sex söner av vilka tre blev riksråd.
Källa: Lars-Olof Larsson - Kalmarunionens tid och Wikipedia

När den mäktiga gränsherren Abraham Brodersson fråntogs Halland som pantlän, blev Axel Pedersen Tott hövitsman på Varbergs slott. Det är riddaren Olof Stigsson som genom att bekräfta lojalitetsavtalet mellan fadern Axel Pedersen och de åtta sönerna på Varberg 1442, förpliktade han sig att stödja Axelssönernas krav och rätt till Varberg län och slott. Han lovade att inte göra anspråk på Varberg i framtiden och försvarar familjen Axelsson Totts rätt till denna viktiga förläning vid den halländska kusten.
Han förlänades även med Falkenbergs län. 1419 kallades han hövitsman på Varberg, Falkenberg, Skanör och Falsterbo.
Under Engelbrektupproret förlorade Åke Axelsson Tott kontroll över Falkenbergs län och slott. Herr Axel tilldelades länet på nytt enligt mötet i Halmstad den 3 maj 1435.

Om ätten Tott
Tott, även Thott, är en medeltida dansk frälseätt och Skånes äldsta och mest ansedda adelsätt av vilken en medlem, Tord Aagesen, finns omnämnd redan 1288. Ätten som introducerades på Sveriges Riddarhus vid dess grundande 1625, började på 1500-talet kallas Tott. I Sverige utdog ätten 1702, men en gren från Danmark adopterades och naturaliserades på riddarhuset 1756. Från denna gren fortlever den friherrliga ätten Tott nummer 301, och den grevliga ätten Thott nummer 114. I Danmark dog ätten Thott ut 1785.

Ättens tidiga generationer i Danmark hade anknytning till danska godsen Løddekøping (Harager Herred), nutida Löddeköpinge och Herlev, nutida Härlöv i Kristianstads kommun i Skåne. Den äldsta kända stamfadern för ätten var Tord Aagesen till Løddekøping vilken nämns 1288 när han gav gods till Lunds domkyrka och var möjligen en ättling (son eller sonson) till den Tord, som grundade godset Rosö (nuvarande Bosjökloster) under senare hälften av 1100-talet.

Denne Tord Aagesen hade sonen Aage Tordsen till Løddekøping, gift med Kirsten Kyrning. Deras son Niels Aagesen Kyrning (död 1354) tog namnet Kyrning efter moderns släkt men förde fädernevapnet, det Tottska vapnet och var genom sin son Aage Nielsen anfader till den släktgren som vi känner som adelsätten Tott, och en annan son, riksrådet Absalon Aagesen till Herlev, var farfar till de omskrivna Axelsönerna genom sin son Peder Axelsson till Herlev.
Text från Wikipedia