Hedvig Elisabeth Charlotta av Holstein-Gottorp

Hertiginna av Södermanland, drottning i Sverige 1809-1818. Blev 59 år.

Äktenskap med Karl XIII av Holstein-Gottorp (1748 - 1818)

Sambo med Fabian Reinhold von Fersen (1762 - 1818)

Noteringar

Hedvig Elisabeth Charlotta av Holstein-Gottorp, 1759-1818, blev drottning i Sverige 1809 (som drottning Charlotta) dotter till Fredrik August, storhertig av Oldenburg. Charlotta var kusin till Gustav III.

Charlotta växte upp i den idylliska lilla staden Eutin mellan Lübeck och Kiel. Hon blev 1774 förmäld med sedermera Karl XIII. Med sin kvickhet och älskvärdhet kom hon att spela en framträdande roll vid det gustavianska hovet.

Hon kom som ett yrväder i juli. Så skulle man kunna beskriva den femtonåriga nyblivna hertiginnans av Södermanland ankomst till Stockholm 1774. Hedvig Elisabeth Charlotta var namnet och hennes snabba succé i huvudstadens sällskapsliv renderade henne smeknamn som "Lilla hertiginnan" och "Hertiginnan Lotta". Charlotta var söt, verbal och livlig, gillade att musicera, teckna och dansa, hon var klarsynt och begåvad. "Hon skrattar och skämtar hela dagarna, och är glädjen själv", skrev den förtjuste rikskanslern.

Väl installerad i Stockholm blev hon med sin charmerande personlighet hovets kvinnliga medelpunkt. Denna roll var normalt sett vikt åt drottningen, men Sofia Magdalenas intresse för hovlivet var svalt.

Hennes initierade och livfulla dagboksanteckningar på franska (delvis i brevform) utgavs på svenska i 9 band 1902-1942. Sammanlagt omfattar dagboken över sjutusen tättskrivna sidor. Skrivandet var ett sätt för den unga hertiginnan att få tiden att gå, men efter hand fick dagboken en central plats i hennes liv. Fram till sekelskiftet 1800 var den utformad som månadsbrev till väninnan Sophie Piper, född von Fersen.

Hertig Karl bedrog henne öppet och han var knappast lätt att leva med. Han var en ökänd kvinnojägare och notoriskt otrogen. Men det pratades också om hertiginnan. En sydamerikansk militär med öronen på skaft snappade under sitt besök i Stockholm 1787 upp ryktet att Charlotta skulle vara lesbisk. Det ansågs allmänt att hon hade kärlekshistorier med andra män, som bröderna Fabian och Axel von Fersen - relationer som maken i tysthet tvingades acceptera mot bakgrund av sina egna många utomäktenskapliga förhållanden. Charlotta reagerade dock mot tidens dubbelmoral. "Medan männen har sin fullkomliga frihet, är kvinnan alltid tyngd av fördomar. Jag är övergad om att de flesta kvinnor inget högre önskar än att förvandlas till män, så att de kunde åtnjuta fullständig frihet", skrev hon.

Att det var viktigt vid denna tiden med smala midjor och små fötter visar den brudklänning, som tillhört Hedvig Elisabeth Charlotta, med midjemåttet 48 centimeter och ett par skor i storlek 31!

Charlotta födde sonen Karl Adolf, hertig av Värmland, som dog endast en vecka gammal.

Efter mordet på Gustav III år 1792 blev hertig Karl regent fram till brorsonen Gustav IV Adolfs trontillträde 1796. Under dessa fyra år var Gustaf Adolf Reuterholm landets starke man, en makthavare som Charlotta inte alls uppskattade. Efter 1796 levde hertigparet privatliv, mestadels på Rosersbergs slott vid Mälaren några mil norr om huvudstaden. I Charlottas skrivkammare på slottet kom många dagbokssidor till. Paret gjorde också resor, bland annat till Österrike och Tyskland 1798-99.

När Gustav IV Adolf störtades 1809 tog det halvofficiella livet slut. Karl upphöjdes till kung Karl XIII och Charlotta blev drottning. Ett slaganfall samma år satte ner Karls förmåga att regera och adoptivsonen Karl Johan tog över mer och mer. Charlotta var bara 4 år äldre än sin adoptivson, den blivande Karl XIV Johan. Hon hade ett mycket gott förhållande till Karl XIV Johans son, Oscar och blev lite av en modersgestalt för denne.

Under en längre tid hade Charlotta lidit av tillfälliga svåra magsmärtor. Den 19 juni 1818 åt hon middag hos Karl Johan ute på Rosendal och sent på natten drabbades hon av häftig kramp i magen och dog inom några timmar. Hedvig Elisabeth Charlotta och Karl XIII avled båda 1818. De efterlämnade inga barn.

Kungaparets förtrogne Carl Göran Bonde på slottet Ericsberg i Söderlanland fick hand om dagboksanteckningarna, som numera finns på Riksarkivet. Hans släktingar Carl C:son Bonde och Cecilia af Klercker publicerade dagböckerna på svenska. De nio volymerna, utgivna mellan 1902 och 1942, finns på större biblioek. Angenäm läsning utlovas om Sveriges historia under fyra decennier, och livet vid hovet sett ur en kvinnlig insiders perspektiv.

Personhistoria

Källor