Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken-Kleeberg
Pfalzgreve av Zweibrücken, hertig av Stegeborg. Blev 63 år.
Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken-Kleeberg 1589-1652. Minityrporträttet finns på Livrustkammaren.
Copyright: Engstrand 2020
Far:
Född:
1589-04-12.
Död:
1652-06-08 Stegeborg, Stegeborgs slott, Östergötland. [1]
Begravd:
1652-09-05 Strängnäs, Strängnäs domkyrka, Södermanland. [1]
Äktenskap med Katarina Vasa (Karlsdotter) (1584 - 1638)
Vigsel:
1615-07-11 Stockholm. [2]
Barn:
Noteringar
Johan Kasimir ( Casimir) 1589-1652, pfalzgreve vid Rhen, hertig av Stegeborg (1651).
År 1613 besökte Cleeburgs herre, Johan Kasimir, Sverige och träffade då prinsessan Katarina, Karl IX:s dotter och Gustav II Adolfs halvsyster. Efter två månader friade greven och i juli 1615 gifte de sig. När han kom till Sverige var Johan Kasimir herre till slottet Neukastel i södra Pfalz med 3000 gulden i årlig avkastning, men slottet var så föråldrat att det var obeboeligt.
Under ett par år bodde de kvar i Sverige, på Västerås slott. 1618, flyttade Johan och hustru Katarina tillbaka till Tyskland och det lilla slottet Cleeburg, som Johan Kasimir fick låna av sin bror. Cleeburg i norra Elsass kallades för furstendöme - en aningen pompös beteckning på ett stycke land som i verkligheten bestod av "en befäst köping, två slott och några byar".
Fyra år senare var det unga paret tillbaka i Sverige, nu som flyktingar. Johan Kasimir var protestant, men tillhörde den reformerta grenen och inte den lutheranska - skillnaden var på den tiden allt annat än små. När kriget brutit löst i Tyskland hade det lilla Cleeburg invaderats av den katolska ligans styrkor, och familjen tvingades bort från hus och grund. Efter sin återkomst till Sverige gavs Johan Kasimir och hans hustru tillfällig bostad på Nyköpings slott. Där föddes den 8 november 1622 deras fjärde barn, som visade sig vara en gosse. Han döptes till Karl efter sin morfar Karl IX, och Gustav efter sin morbror kung Gustav II Adolf.
Hans titel var pfalzgreve vid Rhen i Bayern, hertig till Jülich, Klewe och Burg, greve till Veldenz, Spannheim, Marck och Ravensburg, herre till Rawenstein. Familjen flyttade sedan till Stegeborgs slott i Östergötland och fann sig snart tillrätta. Johan Kasimir fick statliga uppdrag och vann kungens öra. Han blev medlem av förmyndarregering 1632 och hertig 1651. Johan Kasimir hävdade sin, sonens och familjens rätt inför hovet i Stockholm. Han var kalvinist. Johan hoppades på ett framtida äktenskap mellan Karl Gustav och Kristina. Johan Kasimir var som far till Karl X Gustav därigenom stamfar för den pfalziska kungaätten i Sverige.