Katarina Sunesdotter, död 1252.
Drottning Katarina Sunesdotters sarkofag, ursprungligen i Gudhems klosterkyrka, numera Historiska museet i Stockholm. I museet i Gudhem finns en kopia av sarkofagen med rekonstruktion av dess ursprungligen överdådiga bemålning.
Copyright: Engstrand 2014
1252 Gudhem, Gudhems kloster, Västergötland. [1]
omkring 1243. [1]
Katarina var dotterdotter till Sverker d. y.
Katarina och maken Erik Eriksson ("den läspe och halte") hade inga barn och efter Eriks död 1250 gifte drottning Katarina inte om sig utan drog sig tillbaka som leksyster till Gudhems kloster i Västergötland. Änkedrottningen var oerhört förmögen och klostret fick en stor donation av Katarina och när hon dog 1252 begravdes hon i själva klosterkyrkan.
En kopia av hennes vackra stenkista står fortfarande idag kvar i den ruin, som nu återstår av kyrkan. Bilden av drottningen på lockhällen är Nordens största och förnämsta gravskulptur. Drottning Katarinas stenkista från Gudhems kloster finns i orginal på Statens Historiska museum.
Söderköping var under 1200-talet en av Sveriges främsta städer. I mitten seklet ägdes området av drottning Katarina, änka efter kung Erik Eriksson. I sitt testamente överlämnar Katarina Söderköping till systern Benedicta, gift med stormannen Svantepolk Knutsson.
Nyköping nämns första gången i de skriftliga källorna år 1250, då änkan Katarina donerade området till Gudhems kloster. Då fanns en mindre bosättning med myntverk på platsen, men det var knappast en stad. Tre år senare bytte nunnorna i Gudhem bort orten till Birger jarl, som lät bygga en stark borg, Nyköpings hus, som i ombyggt skick ännu står kvar. Hantverkare och köpmän sökte sig dit och efter några decennier var Södermanlands nuvarande residensstad ett faktum.
Om Gudhem:
I äldre tider skall det på platsen för dagens klosterruin i Gudhem norr om Mösseberg enligt sägnen ha funnits ett hednatempel kallat Godheim, "upfyldt med hundrade afgudar". Enligt samma sägen bodde kung Gylfe där vid tiden för Odens ankomst, omnämnd i Snorre Sturlassons Edda. Det var kung Gylfe som förklädd till vandringsmannen Ganglere utfrågade asarna om vilka de var varefter berättelserna om deras bedrifter och historia utvecklades.
Namnet Gudhem anger också att platsen var ett åt gudarna helgat område. I jomsvikingasagan står att Goðheimr var det största gudahovet i Götaland, med 100 gudabilder och helgat åt Tor.
Gudhems kloster
I början av 1800-talet menade P E Lindskog att Gudhems kloster grundats ca 1052 av en kvinna vid namn Gunhild. Förhistorien till detta var att hon år 1048 hade gift sig med den skånskbördige danske kungen Svend Estridsen, son till Sven Tveskäggs dotter Estrid. Det var f.ö. troligen Svend som var en av Adam av Bremens främsta sagesmän. I en skolie i Adams verk får vi vet att man kom över de svenska bergen för att hämta den fromma drottning Gunhild.
Men väl gifta insåg kyrkan genom ärkebiskopen Adalbert i Hamburg att Svend och Gunhild båda var alldeles för nära släkt med varandra, så efter hot om bannlysning fick Gunhild år 1049 ett skiljobrev. Gunhild har menats ha varit en dotter till Anund Jakob, och maken var då hennes kusin. Men hon kan också ha varit Anunds änka, Adam skrev ju att hon var drottning.
År 1049 vandrade drottning Gunhild hem igen, till Västergötland och till Gudhem som var ett av hennes gods. På gränsen mellan Halland och Västergötland träffade hon Stenkil som var på väg till hennes förre man Svend Estridsen för att få stöd för att kunna bli kung. Med sig hade han dekanen Adalvard som av Adam av Bremen lär ha beskrivits som en "ödmjuk, gästfri och i övrigt förträfflig västgöte". Adalvard blev senare biskop i Skara.