Personakt Antavla

Göran Sperling

Kungligt råd, fältmarskalk, generalguvenör, friherre och greve. Blev högst 61 år.

Far:Caspar Otto Sperling (1596 - 1655)

Född:1630 Rådmansö, Stockholms län. [1]
Begravd:Halmstad, Halmstads kyrka. [2]
Död:1691 Estland, Narva. [1]

Äktenskap med Kristina Horn af Åminne (- 1683)

Vigsel:1676-01-12 Stockholm. [1]

Äktenskap med Märta Fleming af Flemingsberg (1663 - 1747)

Vigsel:1684. [2]

Barn:
Ingeborg Sperling (Göransdotter) (1687 - 1763)
Elsa Ebba Sperling (Göransdotter)
Henrik Sperling (Göransson)
Märta Sperling (Göransdotter)
Catharina Sperling (Göransdotter)

Äktenskap med Ingeborg Lilliehök af Fårdala (- 1675)

Vigsel:

Noteringar

Göran Sperling hade tidigt skrivit in sig i den svenska krigsmakten. Vid tiden för faderns död 1655 hade han utnämnts till kapten vid överste Berndes karelska dragonregemente, endast 25 år gammal. Det året deltog han i Karl X Gustavs krig i Polen och det var då som Göran Sperling fick besked om att han hade fått godset Sperlingsholm i Halland som arvegods. Han skulle inte komma att vistas särskilt mycket på godset. Den militära karriären i den svenska stormakten krävde hans närvaro i flera av de svenska randprovinserna.

Göran Sperling föddes 1630 i Rådmansö socken i Stockholms län, där fadern ägde ett gods. Vid tiden för faderns död var han mitt uppe i en mycket framgångsrik karriär. Åren runt 1653 ingick han i kretsen kring den dåvarande arvfursten Karl Gustav. Sperling deltog med framgång i Karl X Gustavs polska och danska fälttåg och befordrades 1676 till generalmajor och utnämndes samtidigt till överkommendant i Göteborg och landshövding i Halland

Göran Sperling ansågs vara en duglig och pålitlig administratör och soldat. Sina mest bemärkta insatser gjorde han under 1670-talets krig och som generalguvernör i Ingermanland. Han var ingen anhängare av de omvälvningar som kungen genomförde 1680 men trots detta höll han sig väl med denne och nådde rikets högsta positioner.

Göran Sperling var gift tre gånger. Den första hustrun var Ingeborg Lilliehök af Fårdala som avled 1675. Han gifte om sig 1676 med Kristina Horn af Aminne. Hon avled redan 1683. Året efter, när han var 54 år, gifte han sig för tredje och sista gången med Märta Fleming. Hon överlevde sin man till år 1747.

Märta Fleming (Sperling) erhöll godset Sperlingsholm i Halland i morgongåva av sin man i augusti 1684. Därmed avslutades epoken Sperling som hade präglats av krig och konflikter.
(Källa: Bengt Gärdfors - Sperlingsholm-historien om ett halländskt gods)

----------------------------------------------------------------------------------------------------
Om släkten Sperling
Sperling var namnet på två befryndade, svenska adelsätter: en friherrlig och en grevlig.

Ätternas gemensamma förfäder kom från Mecklenburg där de i flera generationer uppehållit olika höga poster och erhållit adelsvärdighet. År 1612 inkom den unge Caspar Otto Sperling (1596–1655) jämte sin bror Henric till Sverige och påbörjade här en lång och framgångsrik militär karriär vilken bland annat gjorde honom till generalmajor och generalguvernör över Halland. Han naturaliserades som svensk adelsman 1632 och introducerades på Riddarhuset 1634. Den 8 juli 1653 blev han friherre och introducerades året därpå som sådan under ättenummer 43.

Caspar Otto Sperlings yngre son, fältmarskalken med mera Göran Sperling (1630–1691), upphöjdes den 10 december 1687 till greve och den grevliga ätten Sperling introducerades på Riddarhuset 1689 med numret 28. Denna ätt utdog på svärdssidan med Görans sonsons son, kapten Göran Casper Sperling (1747–1769), och slutgiltigt med dennes syster Catharina Gustafviana Sperling, gift Leijonhufvud (1748–1819).

Den ursprungliga friherrliga ätten hade utdött redan 1712 med Göran Sperlings brorson, översten och kommendanten i Wismar Carl Gustaf Sperling (1660–1712).

----------------------------------------------------------------------------------------

Godset Sperlingsholm

1650 Godset, som då hör till byn Klockerup, börjar bildas av Hallands förste svenska guvernör, friherre Caspar Otto Sperling. Som guvernör förespråkade han att svenska adelsmän skulle köpa de gods i Halland som ägdes av danska adelsmän.

1655 Caspar Otto Sperling dör. Sonen Göran och dennes änka äger Sperlingsholm till 1747.

1747 Fältmarskalken Georg Bogislaus Staël von Holstein (gift med Görans dotterdotter) tar över godset. Men samma år såldes godset till dennes svåger, sedermera fältmarskalken Carl Henrik Wrangel.

1755 Sperlingholm ärvs av yngste sonen Georg Gustaf Wrangel, kallad "Brännvins-Wrangel". När han lämnar landet 1789 tar brorsonen över. Denna skänker godset 1810 till sin son Gustaf Wrangel.

1812 Huvudbyggnaden uppförs i nyantik stil efter ritningar av P.A Nyström. Godset ligger strax utanför Halmstad, vid Nissan. Bygganden består av mittparti i två våningar och sammanhängande envåningsflyglar.

1866 Sperlingsholm säljs till kammarherre Carl Johan Kuylenstjerna, som 1888 gav egendomen till sin ende son, Carl Sebastian Kuylenstjerna. Släkten finns fortfarande kvar på godset.


Personhistoria

ÅrtalÅlderHändelse
1630 Födelse 1630 Rådmansö, Stockholms län [1]
1655 Fadern Caspar Otto Sperling dör 1655 Rådmansö, Stockholms län [2]
1663 Makan Märta Fleming af Flemingsberg föds 1663 [2]
1675 Makan Ingeborg Lilliehök af Fårdala dör 1675 [2]
1676 Vigsel Kristina Horn af Åminne 1676-01-12 Stockholm [1]
1683 Makan Kristina Horn af Åminne dör 1683 [1]
1684 Vigsel Märta Fleming af Flemingsberg 1684 [2]
1687 Dottern Ingeborg Sperling (Göransdotter) föds 1687-03-26 [3]
1691 Död 1691 Estland, Narva [1]

Källor

[1]Gustaf Elgenstierna - Den introducerade adelns ättartavlor
  
[2]Bengt Gärdfors - Sperlingsholm-historien om ett halländskt gods
  
[3]Niklas Pihl, släktforskning Geni