Erik Brahe (Pedersson)

Greve, riksråd, överståthållare. Blev 61 år.

Äktenskap med Elisabet av Braunschweig-Lüneburg (Ottosdotter)

Barn med Anna Kerner (Filipsdotter)

Noteringar

Riksrådet överståthållaren, greven Erik Pedersson Brahe till Visingsborg föddes den 4 sept 1552. Som tjugoåring började han tjänstgöra vid hovet både hos Johan III och kronprinsen Sigismund.

Han gifte sig med hertiginnan Elisabet Ottosdotter av Braunschweig-Lüneburg, dotter till hertig Otto av Braunschweig-Lüneburg och furstinnan Margareta av Schwartzburg, den 24 juni 1582 i Braunschweig.

Som svenskt sändebud medverkade Erik till att Sigismund valdes till kung i Polen. Erik blev starkt påverkad av den katolska miljön vid hovet och 1591 övergick han till den katolska läran. Samma år tillträdde han Visingsborgs grevskap efter faderns död.

Äktenskapet med Elisabet blev dock olyckligt, delvis på grund av att hon var protestant och han katolik. Den stora orsaken var emellertid Eriks många älskarinnor. 1596 höll kvinnoaffärerna på att kosta honom hela grevskapet. Hertig Karl hade fått nog av alla skandaler och ville dra in Visingsborg till kronan med motiveringen att greven "med hordomslast, icke en utan många resor, befunnen".

Men Erik fick behålla grevskapet och hans favorit för tillfället, Anna Kern, kunde föda deras son Gustav på Visingsö 1598. Den lille Gustav blev så småningom adlad och fick namnet Örnevinge.

När hertig Karl hotade med att beröva Vadstena kloster dess dyrbarheter hjälpte Erik klostrets abbedissa att gömma skatterna på Visingsborg.. Komplotten avslöjades dock och händelsen försämrade än mer förhållandet till hertigen. Efter Söderköpings riksdag 1595 berövades Erik sitt ståthållarskap över Stockholm, som han tilldelades året innan. I Söderköping bestämdes nämligen att katoliker inte skulle få inneha statliga ämbeten i Sverige.

Efter slaget vid Stångebro tog Erik, liksom brodern Abraham, hertigens parti. Den tredje brodern, Magnus, hade redan tidigare anslutit sig till Karl.

Som hertigens representant sändes Erik för att försöka övertala besättningen på Kalmar slott att ge upp och överlämna staden. Ståthållare på slottet var Eriks egen svåger, Johan Sparre. Denne var en trofast Sigismundanhängare och vägrade att ge sig. Kalmar intogs dock av Karls trupper och Johan Sparre avrättades. Eriks syster Margareta, som var gift med Johan Sparre, lät hämta makens avhuggna huvud och hade det alltid med sig i en liten träkista. Numera står kistan i Brahekyrkans krypta på Visingsö, där också systern Margareta är begravd.

Tillsammans med sina bröder Magnus och Abraham medverkade han som domare vid rättegången i mars 1600 mot de Sigismundtrogna rådsherrarna. Rättegången slutade med att Eriks andre svåger, Erik Sparre, avrättades. Erik Sparre var gift med Ebba Brahe.

Alla dessa händelser blev för mycket för Erik Brahe och han lämnade Sverige för gott på hösten 1600. Erik förde därefter ett kringflackande liv, som bland annat förde honom till Prag. Där träffade han 1601 den berömde astronomen Tycho Brahe, som tillhörde den danska Braheätten. Tyvärr blev bekantskapen inte långvarig eftersom Tycho Brahe helt plötsligt dog några veckor efter deras första möte.

Erik dog den 15 april 1614 i Danzig (Polen), 61 år gammal.

Personhistoria

Källor