Magnus I "ladulås" >> Birgersson

Hertig i Södermanland, kung i Sverige 1275 - 1290.. Blev högst 50 år.

Äktenskap med Helvig av Holstein (Gerhardsdotter) (1255 - >1320)

Noteringar

Magnus Ladulås, född c:a 1240, död 1290, svensk kung 1275, andre son till Birger Jarl.

Magnus kom efter faderns död 1266 jämte brodern Erik i tvist med den äldre brodern kung Valdemar, som 1275 besegrades vid Hova i Västergötland, varpå Magnus valdes till kung. Kröningen skedde den 24 maj i Uppsala domkyrka. Han stödde sig vid olika tillfällen på kyrkan, som belönades med omfattande privilegier. Även det världsliga frälset utbildades och erhöll skattefrihet (Alsnö stadga) och ett riksråd började framträda.

Närmandet till den tyska maktsfären bekräftades genom hans giftermål med Helvig av Holstein, som är Sveriges första krönta drottning. I samband med Magnus och Helvigs giftermål fick franciskanerna tillstånd att etablera sig i Sverige. Kungen var starkt gripen av det franciskanska fromhetsidealet. han ville gå i Ludvig den Heliges fotspår och bli en ''kyrkans välgörare''. Han skänkte hela Riddarholmen i Stockholm till franciskanerna, som i Sverige kallades "barfötta bröder". Intill klostret lät han uppföra den stora Riddarholmskyrkan, där han själv en dag ville bli begravd.

Samtidigt grundades också Sankta Klara Kloster (där Klarakyrkan nu ligger). Magnus och Helvigs sexåriga dotter Rikissa (Richizza) blev abbedissa i klostret, ett ämbete som hon innehade i över femtio års tid. Till klostret hörde stora lantegendomar som gav god avkastning. Det hela var fjärran från den ursprungliga förkunnelsen om ett liv i fattigdom, som Franciskus och Clara kämpat för!

Magnus kompletterade faderns fridslagar och förbjöd våldgästning. Under Magnus regering började bergsbrukets produkter bli eftersökta i Europa och gav en viktig skatteinkomst till kronan. Med hjälp av inflyttade tyskar nådde även stadsväsendet en starkare utveckling.

Halland spelade en central roll i Nordens medeltida historia. Fästet Lagaholm vid Lagan (nuvarande Laholm) var viktigt och 1278 möttes kungen av Danmark, Erik Klipping, och kungen av Sverige, Magnus Ladulås, här för att diskutera politiska problem. Samtidigt passade man på att roa sig med bl. a. torneringsspel.

Magnus hade sönerna Birger, vald till kung redan under Magnus livstid (1284), Erik och Valdemar. Döttrarna hette Ingeborg och Rikissa. Under sin livstid kallades han "konung Magnus gamle", tillnamnet "ladulås" är av senare datum.

Som dödsorsak har tidigare analyser pekat på att Magnus Ladulås led av kroniska lungproblem eller hjärtsvikt. Magnus Ladulås är begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm, en kyrka som han själv lät bygga. I graven finns även drottning Helvig, dottern Rikissa och en sonson. Ytterligare tre män är oidentifierade, liksom ett treårigt barn.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Om tillnamnet "ladulås" ursprung:

Den vanligste, klassiska teorin är att Magnus "ladulås" kallas så eftersom han satte lås för bondens lada.

Alsnö stadga är en av de viktigaste historiska texterna i Sverige; bland mycket annat finns där ett gästningsförbud som skyddade bönderna från stormännens våldgästningar, och alltså i överförd bemärkelse utgjorde ett lås för ladan. Var det detta förbud som gav oss Magnus ladulås? I de bevarade källorna finns under lång tid inget annat tillnamn än "den gamle"; i en klagodikt från början av 1400-talet finns så ett stycke rubricerat Epythafium regis Magni ladhalas. Hur man utläser "ladhalas" på latin är okänt, men i den s.k. Lilla rimkrönikan från 1450-talet beskrivs etymologin som just "lås för ladan".

En annan teori är att Magnus även hade förnamnet Vladislav. Enligt Alf Henrikson ligger det dock till på det här viset: Magnus Birgersson (son till Birger Jarl) hette även Vladislav. Det namnet har den latinska formen Ladislaus (som Carl blir Carolus etc.), vilket försvenskats till Ladulås.

"...vilket visserligen inte kan bevisas i brist på egenhändiga vittnesbörd, men är så sannolikt att det är nästan säkert".
Alf Henrikson

Att han verkligen varit döpt till Vladislav skulle, åter enligt Henrikson visserligen inte kunna bevisas (vilket låter märkligt), men åtminstone kunna förklaras av hans slaviska påbrå på mödernet. Hans mormors mormor var polsk prinsessa och hette Rikissa, ett namn som även bars av Magnus ladulås mormor, syster och dotter. Det finns även andra exempel på mäktiga familjer med förgreningar på båda sidor om Östersjön. I det perspektivet verkar Vladislav inte särskilt malplacerat.

Det kan tilläggas att alla inte är lika övertygade om teorins riktighet. Dick Harrison listar tre alternativ - det klassiska "Lås-för-ladan", antingen i positiv bemärkelse eller som öknamn, och så "Ladislaus". Han påpekar de nämnda bristerna i Ladislaus-teorin och kommer fram till att den är fullkomligt omöjlig att bevisa; icke desto mindre är det inte svårt att kontra med att den förefaller betydligt sannolikare än Lås-för-ladan, som inte är mer bevisbar den.

Referenser:
Nationalencyklopedin: Magnus Ladulås
Alf Henrikson, Svensk historia
Dick Harrison, Jarlens sekel, sid 232

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Om forskningen kring Birger jarl och Magnus "ladulås":

DNA analyser ger ytterligare stöd till hypotesen om att graven vid lekmannaaltaret i Varnhem är Birger jarls grav.

I maj 2002 gjordes en öppning av den grav i Varnhems klosterkyrka i Västergötland som anses innehålla kvarlevorna av Birger jarl. Syftet med gravöppningen var att göra en noggrann undersökning av benresterna från 1200-talet och med moderna osteologiska analysmetoder testa om kopplingen till Birger jarl, hans hustru Mechtild och sonen Erik var trovärdig. Historiskt kända data, tillsammans med resultaten från benanalyserna, ligger till grund för tolkningen. Nu får denna hypotes även stöd av DNA-undersökningar som utförts på kvarlevorna. Ett team med forskare från Västergötlands museum, Uppsala universitet och Rättsmedicinalverket, har använt den allra senaste DNA tekniken för att undersöka benen från Varnhem.

DNA-analyserna av benen i graven visar på den typen av släktskap som personerna i Birger Jarls grav antas ha haft - Erik var son till Birger och Mechtild var inte mor till Erik. DNAt från de medeltida benen visar tydligt att de tre personerna i graven inte hade samma mor, eller tillhörde samma linje på mödernet. Metchild skall ju inte heller vara Eriks mor. Dock verkar det finnas ett faderskapsförhållande mellan den äldre och yngre mannen i graven, kvarlevorna från vad som förmodligen är Birger och sonen Erik. ”När man räknar på våra data är sannolikheten för ett faderskap mellan de här två personerna minst 65%”, säger Andreas Karlsson vid Rättsmedicinalverket i Linköping. Det går däremot inte att direkt fastställa kvarlevornas identitet, eftersom man inte känner till några släktingar att jämföra DNAt med.

När DNA-analysen nu genomförts har den sista pusselbiten i det forskningsprojekt som inleddes med gravöppningen 2002 således fallit på plats. Historiska data, osteologiska resultat och DNA-analysen samverkar till en mycket trovärdig koppling mellan graven i Varnhem och Birger jarl (död 1266), hans andra hustru Mechtild (död 1288) och hans näst yngste son Erik (död 1275).

2011 öppnas graven i Riddarholmskyrkan för fortsatt forskning. 2010 stod det klart att Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm får öppnas för undersökning. Ansökan lämnades in 2009 i samband med planeringen av 800-årsfirandet av Birger jarl 2010. Bakom beslutet står Riksmarskalksämbetet som i samråd med Länsstyrelsen och Statens Fastighetsverk fattat beslutet. Kungliga vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien, Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet har också gett sitt medgivande.

Syftet med undersökningen är att analysera kvarlevorna av de sju individer som gravlagts i graven mellan 1290-1360. Detta arbete behövs för att med modern teknik kunna fastställa släktskapet mellan Birger jarl och övriga medlemmar i Bjälboätten. Projektet är en fortsättning på den gravöppning, som utfördes 2002 i Varnhems klosterkyrka.

Nya rön 2011
Kung Magnus Ladulås och hans familj har i århundranden trotts vara begravda i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Men nya analyser 2011 av skelettdelarna avslöjar att det är en bluff.

De nio personer som fanns i gravtumban som öppnades är begravda någon gång kring cirka 1430–1520. Kung Magnus Ladulås dog redan 1290.
”Att resultaten skulle vara missvisande kan uteslutas”, skriver professor Göran Possnert vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
"Redan den första av de olika analyser som vi låtit göra avslöjar alltså att kung Johan III på 1570-talet hade låtit placera Magnus Ladulås tumba över fel grav", säger filosofie doktor Maria Vretemark på Västergötlands museum.
Hon är vetenskapligt ansvarig för projektet och anser att forskarnas upptäckt är "sensationell" och en "fantastisk historia". Hon förutspår att den kommer att väcka genklang i stora delar av forskarvärlden.
"Den visar vikten av källkritik förstås, men också hur maktens män på 1400- och 1500-talen på olika sätt använder historien för att nå politiska syften", säger hon.
Men nu är alltså den historiska lögnen avslöjad – efter mer än 400 år.

Arbetet med att hitta Magnus Ladulås kvarlevor är dock inte avslutat. Projektgruppen tror att kung Magnus ligger begravd i den södra graven framför koret, den grav där kung Karl Knutsson lät sig begravas på 1400-talet.
En tillståndsansökan att öppna Karl Knutssons grav har skickats till hovet.

Ny gravöppning 2012
Dagens Nyheter 23 mars 2012.
Nu har ännu en grav i Riddarholmskyrkan öppnats i jakten på den försvunna kungen. I kung Karl Knutsson Bondes grav finns sju individer. Sannolikt är en av dem Magnus Ladulås.
– Vi har stor förhoppning om att det är Magnus Ladulås kvarlevor som kan ligga i gravtumban. Nu ska benbitarna analyseras för att man ska kunna bestämma kön, dödsålder, sjukdomar och skador. Kranierna ska även skannas för en rekonstruktion av utseendena, säger Maria Vretemark, vetenskapligt ansvarig på projekt Magnus Ladulås.

Projektet började för tio år sedan då Birger Jarls grav i Varnhems klosterkyrka öppnades. Förra våren öppnade forskarna den norra graven i Riddarholmskyrkan och fann skelett från 1400-talet. Där trodde de att Magnus Ladulås låg men man fann inga rester av honom.

I kung Karl Knutsson Bondes nyöppnade grav har projektgruppen funnit tre manliga skelett. Ett av dem är daterad som en 20-åring och ett skelett uppskattas vara en 40–50-åring som kan vara Magnus Ladulås.

–I går skickades de första benbitarna till Uppsala universitet för analys. Nu har vi letat efter Magnus Ladulås kvarlevor i flera omgångar och vi ska göra allt vi kan för att nysta i de trådar som finns. Vi har några väldigt spännande veckor framför oss, säger Maria Vretemark.

Frågan om det verkligen är Magnus Ladulås som ligger i den södra graven kommer att vara besvarad innan den 25 april, då det är åternedsättning i graven. Och om dna-analyserna visar att det rör sig om en släkting till Birger Jarl, då kan det vara Magnus Ladulås kvarlevor.

– Det här projektet är unikt i världen på grund av att materialet är från 1200-talet. Det är superspännande med medeltida kungar, och eftersom de gamla benen inte har mycket dna kvar så är det ett jätte­jobb vi har framför oss, säger Lin Annerbäck, samordnare på projekt Magnus Ladulås, Stockholms medel­tidsmuseum.

Personhistoria

Källor