Erik Sparre af Rossvik (Larsson)

Riksråd, riddare 1569, diplomat och lagman. Blev 49 år.

Äktenskap med Ebba Brahe (Pedersdotter) (1555 - 1634)

Noteringar

Erik Sparre Larsson, 1550-1600, riksråd från omkring 1575, ståthållare över Västmanland och Dalarna från 1582, rådets ledande man, son till Lars Siggesson Sparre.

Erik Sparre var kanske den förnämste företrädaren för den svenska aristokratien under 1500-talets andra hälft. Han hade fått en gedigen bildning vid Europas mest berömda universitet, Frankfurt an der Oder och (troligen) Padua, och gjorde därefter en spikrak karriär i Johan III:s förvaltning.

Under en beskickning till Skottland 1583 dubbades han till skotsk baron, ett oomtvistligt bevis för hans resning.

Sparre var en vältalig förespråkare för adelns rättigheter och hans förslag till en för tiden modern svensk författning - Pro lege, rege et grege ('För lagen, konungen och folket', omkr 1585) – skulle senare bilda mönster för svenskt styrelseskick.

Erik Sparre sändes 1587 till Polen för att få Sigismund vald till kung där. Vid dennes kröning i Uppsala till svensk kung samverkade Sparre och hertig Karl mot den katolska reaktionen, men 1596 bröt Sparre med hertigen och anslöt sig till Sigismund. Efter slaget vid Stångebro 1598 utlämnades Sparre till Karl och avrättades vid Linköpings blodbad 1600.

I juli 1585 fick Erik Sparre lösa ett delikat problem: han var tvungen att rycka ut för att hjälpa sin lillebror Johan. Johan hade nämligen gjort en tysk adelsflicka med barn samtidigt som han var förlovad med - Margareta Brahe, greven Per Brahes dotter! Tillika Eriks svärfar - detta var inte bra. Bilden går att frammana: Erik kastade sig på sin häst och red till Rydboholm. Svärfar Per rasade och hotade bryta förlovningen mellan brodern Johan och dottern Margareta.. Erik suckade tungt och försökte lugna led sin skrikande och gormande svärfar.

Han löste konflikten genom att utnyttja den nära kontakt Sparreätten hade med ätten Bagge. En av dess medlemmar, Erik Bagge, fick gifta sig med den tyska flickan i utbyte mot ekonomisk kompensation. Med det sistnämnda avsågs godsegendomar.

Affären visar med talande tydlighet vilken utomordentligt skicklig diplomat och konfliktlösare Erik Sparre var. Samtidigt visar den hur ansvarstagande storebrodern var för sin lillebroder. Men han hade inte klarat det utan sin krets av klienter. Erik Bagge var en lågadelsman som Erik hade i sitt stall och som han vid behov kunde ta i anspråk och i sin tjänst.

Erik Sparre var gudfar till Gustav Adolf, den blivande kungen Gustav II Adolf, son till hertig Karl, som lät avrätta honom.

Om ätten Sparre
Sparre, namn på adelssläkter i Sverige och Danmark. Den nu fortlevande svenska ätten Sparre är känd sedan 1300-talet och har (nu) en adlig, en friherrlig och en grevlig gren. En rad högt uppsatta ämbetsmän m.fl. - bl.a. Erik Sparre - tillhör ätten.

Personhistoria

Källor