Personakt Antavla

Magnus Brahe

Överste, riddare, greve, hovman och riksmarskalk. Blev 54 år.

Far:Magnus Fredrik Brahe (1756 - 1826)
Mor:Ulrika (Ulla) Catharina Koskull (1759 - <1805)

Född:1790-09-02 Rydboholm, Uppland. [1]
Begravd:Östra Ryd, Östra Ryds kyrka, Uppland. [2]
Död:1844-09-16 Stockholm. [2]

Noteringar

Han var son till Magnus Fredrik Brahe i dennes första äktenskap med hovfröken friherrinnan Ulrika Catharina Koskull. Efter studier i Uppsala började hans yrkeskarriär som 19-årig kornett vid livregementsbrigadens lätta dragonkår. Redan följande år (1810) kunde han titulera sig kabinettskammarherre. Tidigt fick han en nära relation till kung Karl XIV Johan, som i den gamla högadeln sökte ett stöd för sig och sin ätt. Det dröjde inte länge, förrän Magnus Brahe var kungens närmaste vän och hjälpte honom i kontakten med politiker och undersåtar; Karl Johan talade dålig svenska. 1817 utnämndes han till hovstallmästare, 1826 till överhovstallmästare och 1828 utnämndes han till generaladjutant för armén och tillhörde därmed som kungens rådgivare de styrandes krets. År 1830 blev han generallöjtnant.

Vid 1828–1830 års riksdag blev hans inflytande tydligt. Statsråden fick i stor utsträckning vika sig för kungens åsikter, uttryckta av språkröret Brahe. Brahes stora inflytande gjorde sig gällande framför allt inom militärens område, och när det gällde befordringar – inte minst prästerliga – vägde hans ord tungt.

Samtidigt började en opposition höras tydligare. De liberala ledande männen, inspirerade av julirevolutionen i Frankrike, talade om "Braheväldet" eller "kamarillan", och det diktatoriska beslutsfattandet "allenastyrandet" eller sängkammarregementet kritiserades av bland andra Lars Johan Hierta, Magnus Jacob Crusenstolpe och Anders Lindeberg.

Karl XIV Johan svarade med att stoppa de politiska motståndarnas kritik genom indragningsmakten.

Brahe blev en av rikets herrar 1831 och riksmarskalk 1834 samt invaldes 1837 som ledamot nummer 455 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Han avled 1844 och begravdes i familjegraven i Östra Ryds kyrka, Uppland. Magnus var ogift.
Källor: Biographiskt lexicon band 1-20 - utgivet i Uppsala 1852 och Wikipedia

Om Skoklosters slott

1654: Greve Carl Gustaf Wrangel påbörjade bygget av slottet. Arkitekt var tysken Caspar Vogel från Erfurt. Carl Gustaf Wrangel är gift med Anna Margareta von Haugwitz. Deras dotter Margareta Juliana Wrangel (gift Brahe) ärver slottet efter föräldrarnas bortgång.

1701: Slottet blir fideikommiss, vilket innebär att inga föremål på slottet får säljas eller flyttas.

1826: Magnus Brahe förvaltar och renoverar flera salar och fyller dem med antikviteter.

1930: Släkten von Essen tar över slottet. Fideikommissarie Rutger von Essen arbetar för att göra Skohalvön till ett turistmål med slottet i centrum.

1967: Slottet blir museum då staten köper Skoklosters slott inklusive med alla möbler från tre sekler.

Skoklosters slotts ägarlängd

1611 Genom förläning Herman Wrangel 1587-1643, g.m. 1:o Margareta Grip, som erhöll godset i morgongåva 2:o Catharina Gyllenstierna 3:o Amalia Magdalena av Nassau

1628 Hans son i första giftet Carl Gustaf Wrangel 1613-1676 (som arv från modern, tillträdde godset med Stenhuset vid faderns död 1643), g.m. Anna Margareta von Haugwitz

1654 Det nuvarande slottet börjar uppföras

1676 Deras dotter Margareta Juliana Wrangel 1642-1701, fideikommisstiftare, g.m. Nils Brahe

1701 Deras son Abraham Brahe 1669-1728, g.m. 1:o Eva Bielke 2:o Margareta Fredrika Bonde

1728 Hans sonson Erik Brahe 1722-1756, g.m. 1:o Catharina Sack 2:o Christina Piper

1756 Hans son i första giftet Per Brahe 1746-1771, ogift

1772 Hans halvbror Magnus Fredrik Brahe 1756-1826, g.m. 1:o Ulrika Koskull 2:o Aurore Koskull

1826 Hans son i första giftet Magnus Brahe 1790-1844, ogift

1844 Hans halvbror Nils Fredrik Brahe 1812-1850, g.m. Hedvig Piper

1850 Deras son Nils Claes Brahe 1841-1907

1907 Hans bror Magnus Per Brahe 1849-1930, g.m. Anna Nordenfalk

1930 Hans systerson Gustaf Fredrik von Essen 1871-1936, g.m. Wera Lagercrantz


Personhistoria

ÅrtalÅlderHändelse
1790 Födelse 1790-09-02 Rydboholm, Uppland [1]
1808 17 år Halvsystern Ulrika Wilhelmina Brahe föds 1808-06-01
1810? Halvbrodern Magnus Brahe föds omkring 1810
1826 36 år Fadern Magnus Fredrik Brahe dör 1826-12-12 [3]
1836 45 år Halvsystern Ulrika Wilhelmina Brahe dör 1836-01-04
1844? Halvbrodern Magnus Brahe dör omkring 1844
1844 54 år Död 1844-09-16 Stockholm [2]

Källor

[1]Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenske män - utgivet i 23 band mellan åren 1835-1857
  
[2]Erik Lindorm - Ny svensk historia 1810-1872
  
[3]Carin Bergström - Stina Piper