Gunilla Bielke (Johansdotter)
Drottning i Sverige 1585-1592. Blev 29 år.
Gunilla Johansdotter Bielke 1568-1597, 1600-talskopia av äldre målning.
Copyright: Engstrand 2007.
Far:
Mor:
Född:
1568-06-25 Liljesta, Östergötland. [1]
Död:
1597-06-25 Bråborg, Bråborgs slott. [1]
Äktenskap med Johan III Vasa (Gustavsson) (1537 - 1592)
Vigsel:
1585-02-21 Västerås, Västerås slott, Västmanland. [2]
Det kungliga bröllopet firades enligt två andra källor i Västerås den 15 eller 25 februari 1585.
Barn:
Noteringar
Bielke, Gunilla, Johan III:s drottning, född den 25 juni 1568. Föräldrar var Johan Axelsson till Häradssäter och Räfvelsta, riksråd och ståthållare över Östergötland, samt Margareta Posse. Hon skrev själv inte Gunilla, utan Gunnel.
Ett år efter Katarina Jagellonicas död började kung Johan se sig om efter en ny drottning och hans val föll på den sextonåriga Gunilla Johansdotter Bielke. Kungens syskon, hertig Carl och prinsessorna, sökte på allt sätt förmå honom att avstå från denna förbindelse och i stället välja en drottning ur något utländskt furstehus. Men Johan var orubblig. Men han fick också motstånd från ett annat håll, där han minst väntat det, nämligen från den unga Gunilla själv.
Hon hade lovat gifta sig med en ung ädling Per Jonsson (Liljesparre), och då kungen meddelade henne sitt hjärtas val, fick han ett bestämt nej på sitt frieri. Kungen blev då så upprörd, att han slog henne i ansiktet med sin handske och gick därifrån. Men Gunillas släktingar hade en annan inställning, de tyckte att en förbindelse med kungahuset var ett bra förslag, som inte kunde avvisas och de argumenterade med böner och hotelser, tills hon slutligen gav sitt samtycke.
Det kungliga bröllopet firades i Västerås den 25 februari 1585. Giftermålet betydde mycket för kungen. Vid den strängt protestantiskt sinnade drottning Gunillas sida svalnade så småningom Johans iver för den katolska läran, men hade även i fortsättningen drömmar om möjligheten att påtvinga svenska kyrkan sin liturgi.
Gunilla Bielke fick med Johan III en son, Johan, hertig av Östergötland. När hennes make dött och hertig Karl blivit kung drog hon sig tillbaka till Bråborg i Östergötland, där hon dog på sin tjugonioårsdag den 25 juni 1597. Hon dog efter två veckors "häftig feber",
Numera är hon nog mest känd för att ha givit namn åt klockan utanför Uppsala slott.