Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken-Kleeberg
Pfalzgreve av Zweibrücken, hertig av Stegeborg. Blev 63 år.
Född: | 1589-04-12. |
Död: | 1652-06-08 Stegeborg, Stegeborgs slott, Östergötland. [1] |
Begravd: | 1652-09-05 Strängnäs, Strängnäs domkyrka, Södermanland. [1] |
Vigsel: | 1615-07-11 Stockholm. [2] |
Noteringar
Johan Kasimir ( Casimir) 1589-1652, pfalzgreve vid Rhen, hertig av Stegeborg (1651).
År 1613 besökte Cleeburgs herre, Johan Kasimir, Sverige och träffade då prinsessan Katarina, Karl IX:s dotter och Gustav II Adolfs halvsyster. Efter två månader friade greven och i juli 1615 gifte de sig. När han kom till Sverige var Johan Kasimir herre till slottet Neukastel i södra Pfalz med 3000 gulden i årlig avkastning, men slottet var så föråldrat att det var obeboeligt.
Under ett par år bodde de kvar i Sverige, på Västerås slott. 1618, flyttade Johan och hustru Katarina tillbaka till Tyskland och det lilla slottet Cleeburg, som Johan Kasimir fick låna av sin bror. Cleeburg i norra Elsass kallades för furstendöme - en aningen pompös beteckning på ett stycke land som i verkligheten bestod av "en befäst köping, två slott och några byar".
Fyra år senare var det unga paret tillbaka i Sverige, nu som flyktingar. Johan Kasimir var protestant, men tillhörde den reformerta grenen och inte den lutheranska - skillnaden var på den tiden allt annat än små. När kriget brutit löst i Tyskland hade det lilla Cleeburg invaderats av den katolska ligans styrkor, och familjen tvingades bort från hus och grund. Efter sin återkomst till Sverige gavs Johan Kasimir och hans hustru tillfällig bostad på Nyköpings slott. Där föddes den 8 november 1622 deras fjärde barn, som visade sig vara en gosse. Han döptes till Karl efter sin morfar Karl IX, och Gustav efter sin morbror kung Gustav II Adolf.
Hans titel var pfalzgreve vid Rhen i Bayern, hertig till Jülich, Klewe och Burg, greve till Veldenz, Spannheim, Marck och Ravensburg, herre till Rawenstein. Familjen flyttade sedan till Stegeborgs slott i Östergötland och fann sig snart tillrätta. Johan Kasimir fick statliga uppdrag och vann kungens öra. Han blev medlem av förmyndarregering 1632 och hertig 1651. Johan Kasimir hävdade sin, sonens och familjens rätt inför hovet i Stockholm. Han var kalvinist. Johan hoppades på ett framtida äktenskap mellan Karl Gustav och Kristina. Johan Kasimir var som far till Karl X Gustav därigenom stamfar för den pfalziska kungaätten i Sverige.
Personhistoria
Årtal | Ålder | Händelse |
1589 |
|
Födelse 1589-04-12 |
1604 |
|
Fadern Johan I av Zweibrücken dör 1604 [3] |
1615 |
26 år |
Vigsel Katarina Vasa (Karlsdotter) 1615-07-11 Stockholm [2] |
1616 |
|
Dottern Kristina Magdalena av Pfalz-Zweibrücken föds 1616 [4] |
1618 |
|
Sonen Karl Fredrik av Pfalz-Zweibrücken föds 1618 Tyskland, Pfalz [3] |
1618 |
|
Sonen Karl Fredrik av Pfalz-Zweibrücken dör 1618 Tyskland, Pfalz [3] |
1622 |
33 år |
Sonen Karl X Gustav av Pfalz föds 1622-11-08 Nyköping, Nyköpingshus (Nyköping slott), Södermanland [3] |
1625 |
35 år |
Dottern Maria Eufrosyne av Pfalz-Zweibrücken föds 1625-02-09 Stegeborg, Stegeborgs slott, Östergötland [5] |
1626 |
|
Dottern Eleonora Katarina av Pfalz-Zweibrücken föds 1626 Stegeborg, Stegeborgs slott, Östergötland |
1629 |
40 år |
Sonen Adolf Johan I d ä av Pfalz-Zweibrücken föds 1629-10-11 Stegeborg, Stegeborgs slott, Östergötland [6] |
1638? |
|
Makan Katarina Vasa (Karlsdotter) dör omkring 1638-12-10 [7] |
1647 |
|
Barnbarnet Margareta föds 1647 |
1647 |
|
Barnbarnet Gustaf av Pfalz (Carlsson) föds 1647 [8] |
1647 |
|
Barnbarnet Fredrik (Friedrich) VII Magnus av Baden-Durlach föds 1647 [9] |
1647 |
58 år |
Barnbarnet Gustaf Adolf De la Gardie föds 1647-12-10 Stockholm [10] |
1648 |
|
Barnbarnet Karl Gustav av Baden -Durlach föds 1648 |
1648 |
59 år |
Barnbarnet Kristina Katarina De la Gardie (Magnusdotter) föds 1648-12-06 Tyskland, Leipzig [1] |
1649 |
|
Barnbarnet Kristina av Hessen-Eschwege föds 1649 [11] |
1650 |
|
Barnbarnet Kristina Katarina De la Gardie (Magnusdotter) dör 1650-05 Lettland, Riga [1] |
1651 |
|
Barnbarnet Johanna Elisabet av Baden-Durlach föds 1651 [4] |
1652 |
|
Barnbarnet Juliana av Hessen-Eschwege föds 1652 [9] |
1652 |
63 år |
Död 1652-06-08 Stegeborg, Stegeborgs slott, Östergötland [1] |
1652 |
|
Begravning 1652-09-05 Strängnäs, Strängnäs domkyrka, Södermanland [1] |
Källor
[1] | Peter Ullgren - En makalös historia - Magnus Gabriel De la Gardies uppgång och fall |
| |
[2] | Lars Ericson - Johan III |
| |
[3] | Björn Asker - Karl X Gustav |
| |
[4] | Stig Hadenius - Gustav V - en biografi |
| |
[5] | Svante Norrhem - Kvinnor vid maktens sida 1632-1772 |
| |
[6] | Erik Petersson - Vicekungen - en biografi över Per Brahe den yngre |
| |
[7] | Veronica Buckley - Kristina, Sveriges drottning |
| |
[8] | Peter Englund - Den oövervinnerlige |
| |
[9] | Per Andersson - Sveriges kungasläkt slekt.se |
| |
[10] | Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenske män - utgivet i 23 band mellan åren 1835-1857 |
| |
[11] | Magnus Olsson - Släktforskarnas årsbok 1998 |
|
 |
Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken-Kleeberg 1589-1652. Minityrporträttet finns på Livrustkammaren. Copyright: Engstrand 2020 |
|