Nils Brahe d y

Greve, riksråd 1660-82. Blev 65 år.

Äktenskap med Juliana Margareta Wrangel (Carlsdotter) (1642 - 1701)

Noteringar

Nils Brahe d. ä. sårades dödligt i slaget vid Lützen. Han hade gift sig samtidigt som Per Brahe, 1628, och hans hustru Anna Margareta Bielke var havande när maken stupade. Hon födde en son den10 april 1633, alltså ett halvår efter faderns bortgång. Sonen fick också namnet Nils.

Till att börja med uppfostrades Nils Brahe den yngre hos sin mor. Hon var sjuklig och avled redan 1643, när Nils bara var tio år gammal. Per Brahe valde då att överta ansvaret för uppfostran av sin brorson. Han fick alltså växa upp i Per Brahes hem och blev den naturliga arvtagaren till Per Brahes enorma gods och rikedomar. Farbrodern ägnade en hel del tid och kraft åt att ge brorsonen en god uppfostran och utbildning. Förmodligen kände han det som sitt ansvar att ge den sista ättlingen till Brahenamnet en god start i livet.

Nils fick läsa i Uppsala innan han skickades ut i Europa på studieresa. Resan blev mycket omfattande och tog honom ända till hoven i Spanien och Portugal.

När Nils Brahe återkom till Sverige under Karl X Gustavs regering väntade honom en snabb karriär, påskyndad av farbrodern. Han fick flera diplomatiska uppdrag och hans anseende växte när han genomförde dem framgångsrikt. Nils var knappast någon stor begåvning, men hans erfarenhet från utlandet i kombination med en lättsam och lyhörd personlighet skaffade honom många vänner.

Nils, som var överste för Upplands regemente, följde kungen på hans tåg från Polen till Danmark. Han blev generallöjtnant 1660 och tog en plats i rådet, där han blev en av de mera inflytelserika medlemmarna. Han ansågs då vara den rikaste man, som levt i Sverige sedan Bo Jonssons dagar.
Förutom sin andel i de betydliga Braheska godsen och sitt arv efter sin mor och morfadern, rikskanslären Svante Bielke, erhöll han, genom gifte med Carl Gustaf Wrangels enda arvinge, dennas stora egendom och slutligen i september 1680 efter sin farbroder, Per Brahe d. y., dennes greve- och friherreskap och släktens många och stora arvegods. I december fattade riksdagen beslutet om att avskaffa riksrådet och genomföra reduktionen. Reduktionen och stora kommissionen blev förödande för hans ärvda rikedomar, och när kungen 1682 även genomförde en reduktion i rådskammaren, var Nils Brahe en av de första som avlägsnades.

Det blev slutet för Visingsborgs grevskap och Nils Brahe fick den omöjliga uppgiften att reda ut de skulder, som reduktionen innebar för dödsboet. Hans maka, Juliana, var arvtagerska till Skoklosters slott, dit en del av inventarierna från Visingsborg fördes, bl.a. de 250 böcker som funnits i Visingsborgs bibliotek. Övriga inventarier och vapen såldes på auktion och silverföremål smältes ner och såldes. Trots detta räckte inte pengarna för att täcka den av reduktionskollegiet framräknade ränteskulden, utan dödsboet fick sättas i konkurs.
(Källa: Svenskt historiskt handlexikon, Erik Petersson - Vicekungen - en biografi över Per Brahe den yngre och Ingrid Larsson Haglund - Grevarna Brahes vinterbok)

Personhistoria

Källor