Personakt Antavla

Hogenskild Bielke (Nilsson)

Riksråd, riddare och rikshovmästare, friherre till Läckö. Blev högst 67 år.

Far:Nils Bielke (Pedersson) (- 1552)
Mor:Anna Hogenskild (Clementsdotter) (1513 - 1590)

Född:1538 Stora Dala, Västergötland. [1]
Begravd:Stockholm, Gråmunkeklostret (nuvarande Riddarholmskyrkan). [2]
Död:1605-06-03 Stockholm, Stortorget. [1]

Äktenskap med Anna Sture (Svantesdotter) (1541 - 1595)

Vigsel:1569-06-21 Hörningsholm, Södermanland. [1]Källan Bo Eriksson - I skuggan av tronen, biografi över Per Brahe d ä - anger datum för vigseln till 14 juli 1569. I Bo Eriksson - Sturarna anges vigseln ägt rum 24 juli 1569!

Barn:
Ebba Bielke (Hogenskildsdotter) (1570 - 1618)
Nils Bielke (Hogenskildsson) (1572 - 1575)
Kerstin Bielke (Hogenskildsdotter) (1575 - )
Peder Bielke (Hogenskildsson) (- 1587)
Svante Bielke (Hogenskildsson)
Sten Bielke (Hogenskildsson)

Noteringar

Bielke, Hogenskild Nilsson, född 1538, riksråd 1562. Föräldrarna var Nils Pedersson till Åkerö, riksråd, och Anna Hogenskild till Hedensö.

Hogenskild Bielke blev vid kung Erik XIV:s kröning dubbad till riddare och några år därefter utnämnd till riksråd. Han deltog som chef för kungens eget regemente vid Axtornaslaget i Halland 1565. Han förordnades till "öfverste-befallningshafvande öfver allt krigsfolket i Småland och Västergötland", för att mota danskarna, när dessa 1567 åter invaderade landet under ledning av Daniel Rantzau. Hogenskild Bielke blev fångad men snart åter frigiven.

Efter Eriks fall sökte Hogenskild Bielke sin lycka hos kung Johan och upphöjdes vid hans kröning 1569 till friherre med Läckö som friherrskap. Han hade slottet i två omgångar - 1571-1591 och 1594-1599. Han upprustade slottet och anskaffade äldre målningar och han är även känd för att ha ägt en av dåtidens största boksamlingar i landet.

När Johan 1589 drog till Reval för att sammanträffa med sin son Sigismund förordnades Hogenskild Bielke tillsammans med Axel Bielke att ansvara för riksstyrelsen under hans frånvaro.

Hogenskild Bielke var en ivrig förfäktare av adelns makt och företrädesrättigheter. Sedan brytningen inträffat mellan hertig Karl och Sigismund, ställde sig Hogenskild Bielke klart på den senares sida, eftersom han ansåg att hans egna och adelns anspråk därigenom lättare skulle kunna upprätthållas. Han ställdes också inför rätta vid Linköpings riksdag, men eftersom det saknades bevis mot honom och han nekade till anklagelserna mot honom, kunde han inte fällas till mer än fängelse.

Denna fångenskap varade sedan till hans död. De blodiga uppträdena år 1600 upprörde den åldrige mannen så häftigt, att han, trots att han tidigare varit försiktig, hade en farlig brevväxling med Krister Horn och de landsflyktiga i Polen. Flera av hans brev, som innehöll hämnd och bitterhet mot Karl, hamnade i orätta händer och Hogenskild Bielke anklagades på nytt vid riksdagen i Stockholm 1605 och dömdes till döden. Redan från ungdomen hade han plågats av podager; denna sjukdom hade under hans långvariga vistelse i fängelset förvärrats så mycket, att han måste bäras på en stol till Stortorget, där avrättningen genomfördes den 3 juni 1605. Hertig Karl hade enligt Axel Oxenstierna givit löftet att låta Hogenskilds huvud och kropp följas åt i graven. Så blev det inte; huvudet spetsades på en järnstång på stadsmuren, medan kroppen begravdes i Gråmunkeklostret.

Hogenskild Bielke hade fina egenskaper men var orolig, härsklysten och avundsjuk. Han var sedan kung Johans död personlig ovän till hertig Karl, som hade stor respekt för den sluge partimannen och vanligen hedrade honom med benämningarna "den listige räfven" och "gamle basilisken".

Hogenskild Bielke gifte sig 1569 med Anna Sture, dotter till Svante Sture d. y. och Märta Leijonhufvud. 1595 blev han änkling. Han ägde bl.a. Stora Dala i Västergötland, Läckö slott och Ulvåsa i Östergötland.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Om slaget vid Axtorna i Halland
Platsen Axtorna ligger nordöst om Falkenberg, ca 5 km söder om Köinge. I slaget vid Axtorna deltog från Sverige ca 9000 fotsoldater, 300 ryttare och en avsevärd tross. Danmark hade ca 6000 fotsoldater, 2000 ryttare och en stor tross. Totalt deltog 40000 man i slaget och i striderna stupade över 4000 man. Den svenske befälhavaren var Jakob Henriksson Hästesko, de svenska ryttarna anfördes av Stenbock, fotfolket av Bielke och Färla. Den danska hären anfördes av Daniel Rantzau. Den danska hären var betydligt bättre utrustad än den svenska och det svenska infanteriet var inte så samövat. Danskarna hade även välutbildade legoknektar.

Danmark segrade i slaget och för Sverige var det en svidande förlust, som ytterligare misstänkliggjorde kung Erik XIV. På platsen för slaget finns idag en minnessten, rest på danskt initiativ. Inskriptionen lyder: "Axtorna 20.10 1565 Sten rejstes i 400-året efter af folk fra begge siden grensen".

Det nordiska sjuårskriget började 1563 och freden slöts i Stettin 1570.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Om den danske härföraren Daniel Rantzau
Daniel Rantzau, född 1529, död 11 november 1569, var en dansk krigare. Han var son till Godske Rantzau, av en yngre linje av den holsteinska ätten Rantzau och förlovad med Cathrine von Damme, som senare gifte sig med hans bror Peder Rantzau.

Daniel Rantzau sändes 1544 till Wittenberg, där han studerade i tre år och lärde sig latin. Daniel Rantzau genomgick militär utbildning 1547-1554 och verkar ha tjänat både hertig Adolf av Holstein och vid kejsar Karl V:s hov och i deras krig. Han utmärkte sig 1559 på tåget mot Dithmarschen och blev 1562 dansk överste hos Fredrik II av Danmark.

1565-1569 var han fältherre över hären i Sverige (anförde särskilt rytteriet, medan Frantz Brockenhuus var fotfolkets befälhavare) och vann där större namnkunnighet än egentligen avgörande resultat.

Bland Rantzaus mer betydelsefulla bedrifter återfinns dels hans seger i slaget vid Axtorna den 20 oktober 1565 när han besegrade en numerärt överlägsen svensk här (8 000 man mot 12 000), dels hans mycket djärva fälttåg under tiden november 1567 till februari 1568 – Rantzaus raid (Vinterfälttåget). Under raiden härjade han och levererade flera träffningar, bland annat vid Kungs Norrby i januari 1568. Efter raiden medförande han ett rikt krigsbyte och genomförde ett mästerligt återtåg genom Småland till Halland under vilket han bland annat lyckades tillfångataga de svenske härförarna två gånger. Efter slaget vid Axtorna förlänades Rantzau ett slott på södra Jylland och 1567 förlänades han även det kungliga godset Oldenhorn.

Vid belägringen av Varbergs fästning senhösten 1569 dödades Daniel Rantzau av en kanonkula. Han begravdes i Westensee kyrka i Holstein. På Rantzauklippan, högt över Varbergs gamla stenbrott och idrottsanläggningarna där, finns ett minnesmärke över den danske härföraren. Försett med hans bild i relief och tänkespråket "Diverso tempore diversa fata", vilket är latin för ”Skilda öden vid skilda tider”. Minnesmärket uppfördes till minne av Rantzaus död på denna plats.
Lästips: Vinterfälttåget (vintern 1567-1568) - Stefan Persson


Personhistoria

ÅrtalÅlderHändelse
1538 Födelse 1538 Stora Dala, Västergötland [1]
1539 Systern Karin Bielke (Nilsdotter) föds 1539 [3]
1541 Makan Anna Sture (Svantesdotter) föds 1541 [4]
1544 Brodern Claes Bielke (Nilsson) föds 1544 Åkerö, Bettna, Södermanland [5]
1548 Brodern Ture Bielke (Nilsson) föds 1548-05-27 Åkerö, Bettna, Södermanland [1]
1552 Fadern Nils Bielke (Pedersson) dör 1552 [3]
1569 Vigsel Anna Sture (Svantesdotter) 1569-06-21 Hörningsholm, Södermanland [1]
1570 Dottern Ebba Bielke (Hogenskildsdotter) föds 1570-12-19 Stockholm [1]
1572 Sonen Nils Bielke (Hogenskildsson) föds 1572-02-20 Åkerö, Bettna, Södermanland [1]
1575 Sonen Nils Bielke (Hogenskildsson) dör 1575-06-20 Läckö, Läckö slott [1]
1575 Dottern Kerstin Bielke (Hogenskildsdotter) föds 1575-09-16 Åkerö, Bettna, Södermanland [1]
1586 Halvsystern Ingeborg Krumme (Jacobsdotter) dör 1586-08-19
1587 Sonen Peder Bielke (Hogenskildsson) dör 1587 Salsta [1]
1590 Modern Anna Hogenskild (Clementsdotter) dör 1590-09-13 Åkerö, Bettna, Södermanland [5]
1595 Makan Anna Sture (Svantesdotter) dör 1595 [3]
1596 Systern Karin Bielke (Nilsdotter) dör 1596 [3]
1600 Brodern Ture Bielke (Nilsson) dör 1600-03-20 Linköping, (Linköpings blodbad), Östergötland [1]
1605 Död 1605-06-03 Stockholm, Stortorget [1]

Källor

[1]Gustaf Elgenstierna - Den introducerade adelns ättartavlor
  
[2]Gunnar Wetterberg - Kanslern Axel Oxenstierna
  
[3]Lars-Olof Larsson - Arvet efter Gustav Vasa
  
[4]Bo Eriksson - Sturarna
  
[5]Thomas Sverker - Svinfot-släkter i Sverige - Släktforskarnas årsbok 2003 -
Hogenskild Nilsson Bielke 1538-1605, målningen finns på Skoklosters slott.
Copyright: Engstrand 2020.