Märta Ulfsdotter

Hovmästarinna. Blev ca 80 år.

Äktenskap med Sigvard Ribbing (- >1365)

Äktenskap med Knut Algotsson (- >1371)

Noteringar

Märta gifte sig 1337 med Sigvard Ribbing – det kända "bröllopet på Ulvåsa" (bröllopsmarschen med samma namn komponerades av August Söderman långt senare).

Modern Birgitta motsatte sig giftemålet, eftersom hon ogillade Sigvard Ribbing. I heliga Birgittas uppenbarelser benämns han som "rövaren", vilket säger en del om Birgittas inställning till svärsonen. Äktenskapet hängde samman med en uppgörelse, där fadern Ulf, kung Magnus Eriksson och rikets råd var inblandade.

Enligt Vadstenadiariet skall Birgitta ha drabbats av ihärdiga gråtattacker till följd av giftemålsavtalet. Detta resulterade i ett av hennes märkligaste samtal - inte med Gud, Kristus helgon eller demoner utan med dottern Cecilia, som vid tidpunkten befann sig i den gravida Birgittas livmoder. De häftiga gråtattackerna fick den ofödda dottern att skrika till Birgitta: "Käraste mor, döda mig inte!"

Sigvard var släkting med hertigen av Södra Halland, Knut Porse, som härjade tillsammans med honom i Skåne samt bedrev sjöröveri från Varberg, något som fick norrmän och engelsmän att klaga hos kungen. Efter Porses död 1330 övertog Ribbing hövdingskapet i södra Halland. Också holländarna klagade, 1335 hade Ribbing prejat koggar och tagit besättningar till fånga.

Sigvard och Märta bosatte sig på Vapnö slott utanför Halmstad i Halland. De fick sonen Peter, som ärvde egendomen från sina föräldrar, men 1379 testamenterade Peter, som således var barnbarn till heliga Birgitta, Vapnö gods till Birgittinerorden i Vadstena.

Märta blev hovmästarinna och handledare för Margareta Valdemarsdotter, då hon som drottning och maka till Håkan (Håkon) VI anlände till Norge och Akershus. Märta kom att i hög grad ansvara för Margaretas utbildning.

Märta gifte om sig med riddaren Knut Algotsson år 1355. Med Knut hade Märta en dotter, Ingegerd, som uppfostrades tillsammans med drottning Margareta Valdemarsdotter. Ingegerd blev som vuxen abbedissa i Vadstena kloster, men avsattes från ämbetet, anklagad för förfalskning, förskingring och lättfärdig vandel.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Om Vapnö (numera Wapnö) i Halland.

Vapnö gods i Halland är en unik egendom med en fascinerande historia, nära sammanvävd med de nordiska ländernas. Det har sedan 1300-talet varit ett av de främsta godsen i landet.

Sigvard Ribbing och Märta, dotter till heliga Birgitta, bosatte sig på Vapnö slott utanför Halmstad i Halland och fick sonen Peter. Sonen Peter ärvde egendomen från sina föräldrar, men 1379 testamenterade han Vapnö gods till Birgittinerorden i Vadstena. Egendomen friköptes sedan 1409 och drogs in till kronan 1410 efter att dåvarande ägaren Abraham Brodersen Baard dömts att mista huvudet för brott mot "lands- och qvinnofrid". Vapnö återlämnades 1419 till Baards änka.

På 1500-talet tillhörde Vapnö norska ätten Urup och 1601 blev ägorna danska genom släkten Beck. År 1661 köpte fältmarskalken greve Gustaf Otto Stenbock Vapnö gods i Halland och han var den förste svenske ägaren av godset sedan Vadstena kloster. Sonen Magnus Stenbock tillträdde senare Vapnö och ägde det till sin död år 1717. Bevarat på Vapnö från Stenbockstiden är bland annat en svarv och ett självporträtt, där Magnus sitter till häst, som troligtvis målades i dansk fångenskap.

1741 köpte generalmajoren och landshövdingen i Kalmar län, sedermera fältmarskalken Georg Bogislaus Staël von Holsteins, en del av Vapnö. Han grundade f.ö. samma år Kosta glasbruk tillsammans med landshövding Anders Koskull. Resterande del köptes tio år senare för 28500 riksdaler. Vapnö har sedan dess varit i samma släkts ägo; nuvarande ägare är Erica Staël von Holstein.

Det nuvarnde slottet i Vapnö stod klart 1754. Samtliga byggnader är uppförda på en gammal borgholme.
(Källa: bl. a. Luca Cesarini - I den heliga Birgittas fotspår)

Personhistoria

Källor