Personregistret


Omfattningen av det historiska personregistret

Registret omfattar tiden från 900-talet till nutid - c:a 1100 år, 38 generationer och  4713 personer. I registret finns Sveriges regenter under denna tid, kungar och drottningar, deras förfäder och ättlingar.

Dessutom finns ett stort antal andra personer, kända från Sveriges och Nordens historia, och deras släktrelationer, även till andra länder. För c:a 3300 personer finns även en sammanfattande biografi/textinformation, som sätter personen i sitt historiska sammanhang.
Bilder på ca 500 personer kompletterar också i registret. 

Namngivning i registret
Det bör observeras, att namngivningen i registret anges normalt med fadersnamnet, patronymikon, inom parentes. Patronymikon bildas av faderns förnamn med tillägg av -son eller -dotter. Fram till c:a 1590 gällde detta namnskick alla i samhället och var allmänt i städerna fram till 1880-talet och på landsbygden ända fram till 1890-talet. T.ex. Gustav Eriksson av ätten Vasa, som var det samtida namnet, men i registret är namnet Gustav Vasa (Eriksson) eller vid sökning i vänsterkolumnen "Personer": Vasa (Eriksson), Gustav. Hans sons namn blir då Erik XIV Vasa (Gustavsson) o.s.v. Genom att ange ättens namn före patronymikon, sorteras personer i samma ätt tillsammans, vilket underlättar sökning i registret.

Tidsangivelser i registret
I Sverige, liksom I andra protestantiska länder, användes den julianska kalendern lång tid efter att katolska länder och övriga Europa infört den moderna gregorianska kalendern. I den gregorianska kalendern flyttades datum fram tio dagar och av den orsaken daterades exempelvis i Sverige slaget vid Lützen, där Gustav II Adolf stupade, till den 6 november, medan andra delar av Europa anger den 16 november 1632. 
Personregistret innehåller de lokala datumangivelserna.

Källor till uppgifter i registret och uppgifternas tillförlitlighet
Stor omsorg har nedlagts vid forskning och registrering av släktregistret, men det finns naturligtvis en osäkerhet beträffande årtal och släktrelationer, speciellt i den äldre delen. De källor, som forskarna vid historiska institutioner använder i sin grundforskning, har jag av naturliga skäl inte praktiskt kunnat använda direkt. Däremot har jag i arbetet med registret använt (ofta av dessa forskare skriven) historisk litteratur, som jag bedömt vara tillförlitlig att använda som källor. I registret finns ofta direkt en angiven källa (namn och/eller boktitel), som refererar till de i litteraturförteckningen upptagna böckerna.
Se vidare
litteraturförteckningen!

Källhänvisningar
För samtliga tillägg och ändringar i denna uppdatering av personregistret har jag systematiskt angivit den källa som använts. Även tidigare har källhänvisningar lagt in tillsammans med faktauppgifter och text, men redovisningen av källorna var under de första åren inte så systematisk som under de senaste åren. Den första versionen av personregistret lades ut på nätet redan hösten 1997 ...

Anges inte någon källa till en faktauppgift i personregistret, bör detta tolkas som en osäkerhet om uppgiften är korrekt.
 


Läs mer >>>