Riksråd, greve, fältmarskalk, generalguvernör över Livland och ambassadör. Blev 43 år.
1630-08-14 Ekolsund, Uppland. [1]
Jäder, Södermanland.
1674-07-12 Frankrike, Paris, Versailles. [2]
1665-07-06.
Klas (Claes, Clas) Tott, 1630-1674, greve 1652, riksråd, fältmarskalk 1665, son till Åke Henriksson Tott. Klas Tott studerade i Paris och kom som tjugoettåring till Kristinas hov, där han strax upphöjdes till greve av Karleborg, det vill säga Nykarleby stad i Österbotten med många socknar runt omkring. Han blev chef för livgardet och riksråd då han fyllt tjugo.
Klas Tott var en av drottning Kristinas gunstlingar och utmärkte sig senare under Karl X Gustavs krig. Strax innan Kristina lämnade landet donerade hon det vackra slottet Ekolsund till Klas Tott.
Efter Kristinas abdikation anslöt sig denne till den svenska armén i Karl X Gustavs polska krig där han deltog i striderna. Han erövrade Neumarkt och Gebnitz samt slog därpå i en strid 6000 polska trupper på flykten. Befordrad till generalmajor, anförde han svenska förtrupperna vid framryckandet mot Warszawa 1656 där han bland annat vann en skärmytsling mot litauiska trupper.
Under Karl X Gustavs tid tjänstgjorde Clas Tott en tid i en beskickning i Paris och var sedan, under Karl X Gustavs andra danska krig, med och belägrade Köpenhamn (1658). Efter reduktionen, då Ekolsunds slott återgått till staten, fortsatte hans karriär med två års ambassadörsbefattning i Paris och ett år (1664) som överståthållare i Stockholm. 1665 utnämndes han till fältmarskalk och samma år till generalguvernör i Livland, där han stannade i sju år. När han dog 1674 hade han sedan två år åter beklätt posten som ambassadör i Paris.
Han slutade sina dagar som fältmarskalk, generalguvernör över Livland och slutligen svensk ambassadör vid Solkungen Ludvig XIV:s hov i Versailles, där han avled.
Klas Tott var gift med grevinnan Anna Margareta Oxenstierna af Södermöre (1650-1672) och äktenskapet var barnlöst. Sigrid Vasa (Eriksdotter) saknar således levande ättlingar.
Klas Tott vilar i det Braheska gravkoret i Jäders kyrka.
(Källor: SBL bd XIV; EÄ VIII s. 340-341.)