Agneta Horn (Gustavsdotter)

Under 1600-talet var det vanligt att familjen följde fältherren i fält. Under slutskedet av Gustav II Adolfs polska krig var familjen i Kurland (nuvarande Litauen). Efter en tid i Sverige reste Christina och barnen till Tyskland för att förenas med maken Gustaf, som förflyttats dit. Efter en kort tid dog Christina av pesten i Stettin. Brodern Barnen togs först om hand av två pigor, men enligt Agnetas memoarer misskötte do grovt sitt uppdrag. Hon och brodern blev slagna med ris "så att vi såge ut som flådda ekorrar". Barnen fick dåligt med mat och tilläts skrika nätterna igenom, då ingen av pigorna "ville stiga upp ifrån sina bussar (soldater), som de hade i sängen hos sig..

Efter två månader ryckte släkten in och barnen placerades hos en nyligen ingift faster, Ebba Leijonhufvud. Axel dog kort tid därefter.

Agneta Horn växte upp till en självständig och viljestark kvinna. Hon lyckades mot tidens sed och faders vilja att bryta förlovningen med Erik Sparre, som släkten utsett åt henne för att gifta sig med sitt hjärtas älskade. Denne hette Lars Cruus och var regementschef för Västergötlands regemente.

Sedan de gift sig i juni 1648 bosatte de sig på hans gård Sätuna i Uppland. Av deras fem barn överlevde tre de första kritiska åren. Efter sin morfar, Axel Oxenstierna, ärvde hon hans födelsegård Fånö.

Sedan Lars Cruus avlidit i en infektion under marschen mellan Warszava och Thorn 1655, levde Agneta som änka tills hon dog 1672, vid 42 års ålder.