Kung i Norge 995-1000. Blev högst 32 år.
Olav Tryggvason (968-1000) möter Sigrid Storråda. Det blev inget giftemål...
Copyright: Engstrand 2016
968.
1000.
Olav Tryggvason, även kallad Olav Kråkben, son till Tryggve Olavsson och Astrid av Jæren, född cirka 968, död år 1000, var kung av Norge från 995 till 1000. Han var gift med Sven Tveskäggs syster Tyra.
Olav Tryggvason var en framgångsrik viking som växte upp i exil i Gårdarike, dåtidens Ryssland. Innan Olav Tryggvason blev kung hade han levt ett äventyrligt liv. Hans familj flydde från Norge när han var barn och tvingades leva som trälar i Estland. En släkting upptäckte honom och frigav Olav varefter han levde en tid i nuvarande Novgorod och i Vendland.
Som ung deltog han i flera vikingatåg och strider i länderna kring Östersjön, i Nederländerna, Skottland, Irland och England. Olav Tryggvason pressade vid två tillfällen engelska regenter på danagäld. Vid det första tillfället, år 991, ingick han ett avtal med kung Ethelred II. Avtalstexten har bevarats. Efter den andra utpressningen 994, tillsammans med Sven Tveskägg, lät Olav döpa sig i England 995, och samma år landsteg han med en privat armé i Trøndelag, där ett uppror mot regenten Håkon Jarl pågick. Efter att ha dräpt Håkon Jarl valdes Olav Tryggvason till kung.
Under Olavs regeringstid gjorde kristendomen betydande landvinningar i Norge, dock utan att omvända hela landet och dess besittningar runt Nordatlanten. Hedniska islänningar, som besökte Norge, blev av kungen tvingade att åta döpa sig.
Olav stupade i slaget vid Svolder år 1000 i strid med Sven Tveskägg, Olof Skötkonung samt Håkon Svenssons son, Erik. Enligt Heimskringla kastade han sig i vattnet från sitt skepp Ormen Långe.
Kung Olav var gift med Sven Tveskäggs syster Tyra och de hade ett barn som dog innan det fyllt ett år.
Ett giftemål med Sigrid Storråda diskuterades, men blev aldrig av.
Ur Heimskringla:
"Tidigt om våren for kung Olav österut till Kungahälla för att möta drottning Sigrid. De träffades och talades vid om den sak som hade varit på tal dem emellan om vintern, att de skulle taga varandra till äkta. Saken såg ut att få en god utgång.
Emellertid fordrade kung Olav, att Sigrid skulle låta döpa sig och antaga den rätta tron.
Hon svarade: "Icke skall jag övergiva den tro som jag har haft förut och mina fränder före mig. Men jag skall icke heller klandra, att du tror på den gud som du vill".
Då blev kung Olav mycket vred och sade häftigt: "Hur skulle jag vilja gifta mig med en sådan hundhedning som dig?" och slog henne i ansiktet med sin handske, som han höll i handen. Därpå reste han sig upp, och hon gjorde på samma sätt.
Sigrid sade: "Detta skulle väl kunna bliva din bane". Därefter skildes de; kungen for norrut till Viken (nuvarande Bohuslän) och drottningen österut till Svearike."