efter 1231. [1]
1185. [1]
Lars gifte sig med Katarina, dotter till Filip Birgersson jarl. I en norsk krönika beskrivs han som "Laurensis, Gotorum legifer Petri filius" dvs Lars, götaländske lagmannen Peters son. Lars svärfar Filip Birgersson var mångårig jarl hos kung Sverre i Norge.
Lars och Katarina fick två söner, Peter och Filip. Av dem var det i första hand Filip som blev aktiv folkunge. Han hade enligt uppgifter ett starkt stöd från fader Lars som levde ännu 1231. Det året bevittnade han en gåva från kung Knut Holmgersson till Mariakyrkan i Aros.
Lars Petersson skaffade sig ett släktvapen redan på slutet av 1 lOO-talet. Det var mycket tidigt för att vara Sverige. Bruket av släktvapen började i Tyskland just under slutet av 1100-talet som ett första tecken på det som senare utvecklade sig till adelskap. I heraldiken skrevs ätten in som "Laurens Peterssons ätt". Vapnet hade en sned balk med ett grekiskt kors ovanför balken. Denna vapenbild gällde i några generationer tills ätten tog slut efter avrättningen av Filip Petersson. Rumbyättens vapenbild hade samma balk men saknade det grekiska korset.
(Källa: Mats Lejdeby - Kampen om bygdemakten)