Per Brahe d y (Abrahamsson)

Brahe d. y., Per, 1602-80, riksråd 1630, generalguvernör i Finland 1637-41 och 1648-54, riksdrots från 1641; greve; sonson till Per Brahe d. ä.

Per Brahe den yngre föddes på Rydboholms slott i Uppland den 18 februari 1602 som äldste son till Abraham Brahe. När han var 16 år skickades han ut i Europa för att utbilda sig. Han kom att vara ute mellan åren 1618-1621 och 1623-1626. Per Brahe studerade universitetsämnen som teologi och juridik, men tog även lektioner i fäktning, dans, moderna språk, musik etc, saker som var nog så viktiga för en ung adelsman att lära sig. Större delen av studietiden förlades viderade vid universiteten i Giessen och Strassburg. Under resorna besökte han också ett flertal andra europeiska städer.

Efter studierna fanns Per Brahe i Gustav II Adolfs armé, han hade bl a högre befälsuppgifter under krigen mot Danmark under 1640- och 1650-talen. 1630 blev Per Brahe riksråd och 1641 utnämndes han till riksdrots, vilket bl a innebar att han var chef för rättsväsendet i landet ända till sin död 1680. Han var 1641-1644 och 1660-1672 medlem av Kristinas respektive Karl XI:s förmyndarregering.

Under åren 1637-1641 och 1648-1654 var Per Brahe generalguvernör i Finland. År 1650 förlänades han också friherreskapet Kajana. I Finland gjorde han en stor insats när han bl a anlade en rad städer (bl a Brahestad) och byggde ut skolväsendet (t. ex. universitetet i Åbo). "Jag med landet och landet med mig var väl till freds" är grevens egna ord om sitt förhållande till Finland.

År 1628 gifte sig Per Brahe med Kristina Katarina Stenbock, tillsammans fick de två söner och två döttrar. De båda sönerna och den yngsta dottern avled alla i späd ålder, den äldsta dottern Elsa Beata kom att gifta sig med Karl X Gustavs bror Adolf Johan. Kristina Katarina Stenbock avled 1650 och gravsattes i Brahekyrkan på Visingsö. Något år senare avled även den äldsta dottern. Per Brahe gifte om sig 1653 med Beata De la Gardie, de fick inga barn. Som arvinge insattes istället brorsonen Nils Brahe d y.

Grevskapet Visingsborg - Sveriges största - ärvde Per Brahe vid farbrodern Magnus Brahes död 1633. Arvegodset tillsammans med frälseköp och förläningar gjorde Per Brahe den yngre till en av landets största jordägare. I grevskapet lät greven bygga ut Visingsborgs slott, han uppförde Brahehus och byggde om Västanå slott. Tillsammans bildade de tre slotten en slottstriangel, mitt i denna anlade han 1652 en stad Brahe-Grenna. På Visingsborg höll greven en liten armé omfattande ca 200 man. I Röttle söder om Gränna anlades en rad småindustrier som bl a framställde vapen och annat till den lilla armén. Här fanns också ett pappersbruk. På Visingsö inrättade Per Brahe ett tryckeri, och på Visingsborgs slott fanns ett imponerande bibliotek. Redan år 1636 hade han också, trots kyrkligt motstånd, grundat en skola på ön.

Per Brahe den yngre avled 12 september 1680 på Bogesunds slott i Uppland. Först den 10 december 1685, alltså mer än fem år efter Per Brales bortgång, hölls en enkel jordfästningsceremoni i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Kungen och drottningen var inbjudna men närvarade inte. Ingen likpredikan finns bevarad. När prästen hade avslutat sitt tal om Brahe sköts salut med kanoner utanför kyrkan, de dånade med 60 skott i två omgånger för den avlidne. När kanonmullret tystnat fördes Per Brahes kvarlevor från Riddarholmskyrkan till Östra Ryds kyrka utanför Stockholm. Där placerades han i Brahegraven, omgiven av sina föräldrar och av många av sina syskon. Det blev ett obemärkt utträde från scenen för denne man som levt så många år i maktens absoluta centrum.

Per Brahe blev således gravsatt i Östra Ryds kyrka istället för i Brahekyrkan på Visingsö, så som han hade förordnat i sitt testamente. Kort därefter beslöt Karl XI om en reduktion av kungliga förläningar, vilket innebar att grevskapet drogs in till kronan.

-----------------------------------------------------------------------------------
Om Bogesunds slott

Bogesunds slott, tidigare kallat Bogösund, är ett slott och tidigare säteri som ligger i Vaxholms kommun i Stockholms län. Byggnaden uppfördes under 1640-talet på initiativ av Per Brahe den yngre och blev senare ombyggt flera gånger. Förutom ätten Brahe har Bogesund ägts av medlemmar av ätten Hamilton, von Rosen och von Lantingshausen von Höpken.

Sitt nuvarande utseende som ett riddarslott med torn och gotiska fönster fick huset på 1860-talet efter ritningar av arkitekterna Fredrik Wilhelm Scholander och Thor Medelplan. Enligt Stockholms läns museum är Bogesund med sitt "medelstidsromantiska utseende ett mycket intressant och belysande exempel på 1800-talets svärmeri för historiska arkitekturstilar".