Hans Axel d y von Fersen

Greve, generallöjtnant, riksmarskalk, ambassadör. Blev 54 år.

Hans Axel d y von Fersen 1755-1810.
Copyright: Engstrand 2007.

Antavla

Far:

 Fredric Axel d ä von Fersen (1719 - 1794)

Mor:

 Hedvig Catharina De la Gardie (1732 - 1800)

Född:

1755-09-04 Stockholm.

Begravd:

Ljung, Östergötland. [1]

I det Fersenska gravkoret, under kyrkan i Ljungs gravkor, är Hans Axel von Fersen begravd.

Begravd:

Ljung, Östergötland.

Död:

1810-06-20 Stockholm.

Begravd:

1810-12-02 Stockholm. [2]


Sambo med Marie Antoinette (Maria Antonia) Josephe Jeanne av Österrike (Habsburg) (1755 - 1793)

Utomäktenskaplig förbindelse:

[3]


Noteringar

I sin ungdom fick Axel en gedigen uppfostran och utbildning, som leddes först av Jakob Forslund, som senare blev kansliråd, sedan av en ungersk adelsman, Fredrik Bolemanny. Inte ens latinet försummades, vilket innebar att Axel även på äldre dagar kunde brevväxla på detta språk.

Fersen vistades under 1770-1780-talen långa perioder i Frankrike, och som Gustav III:s agent vid det franska hovet blev han Marie-Antoinettes förtrolige vän. Samtiden utpekade "Vackre Fersen" som drottningens älskare, vilket dock numera är omstritt. Han var Ludvig XVI:s personlige rådgivare vid franska revolutionens utbrott och organiserade den franska kungafamiljens misslyckade flyktförsök 1791 (flykten till Varennes). Själv undkom han till Nederländerna.

Den 28 november 1797 mötte han Napoléon Bonaparte i Rastadt. Napoléon hade i färskt minne att Axel von Fersen varit Marie Antoinettes älskare och varit organisatör av det misslyckade flyktförsöket för kungaparet, det som så snöpligt stoppades i Varennes. Fersen personifierade det gamla Frankrike och de rojalister, som nu sopats bort från Paris. Gustav IV Adolfs utnämning av von Fersen att vara ambassadör för Sverige vid mötet var en stor felbedömning och möte blev också ett mycket stort misslyckande. Von Fersen hade med sig sin andreman, Knut Bildt, som förgäves försökte dämpa den upphetsade stämningen.

Efter statskuppen i Sverige 1809 stödde Fersen Gustav IV Adolfs son prins Gustav. Då den nyvalde tronföljaren, den danske prinsen Karl August, hastigt avled 1810, spreds ogrundade rykten att Fersen och hans syster förgiftat denne. När tronföljarens lik fördes in i Stockholm angreps Fersen av en uppretad folkmassa och på rådhusgården misshandlades han brutalt till döds, det Fersenska mordet.

Axel von Fersen ägde godset Steninge i Uppland. Hans dagbok utgavs 1925-1936.
(Lästips: Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok om Fersenska mordet, som ingår i boken Sex dagböcker från fem sekler av Hans Villius.)

Om Steninge slott
Familjen von Fersen ägde Steninge slott utanför Stockholm sedan 1735. Axel von Fersens syster, Sophie, reste ett minnesmonument över sin bror på slottets ägor 1813.

Arkitekten Nicodemus Tessin den yngre ritade Steninge slott som stod färdigt år 1705. Beställare var Carl Gyllenstierna, kungligt råd till änkedrottning Hedvig Eleonora, president i Svea hovrätt och kansler för Åbo universitet.

Steninge slott brukar kallas för den karolinska herrgårdskulturens finaste och mest fulländade smycke. Nicodemus Tessin hade den stora trapphallen i Drottningholms slott som modell när han konstruerade Steninge slotts trapphall.

Om Löfstads slott
Löfstad eller Lövstad är ett slott i Kimstads socken och Norrköpings kommun i Östergötlands län.

Slottet uppfördes 1630-1660 av fältmarskalken och greven Axel Lillie och hans hustru Christina Mörner. Gården hade tillhört släkten åtminstone sedan 1510. Slottet byggdes i sten med tre våningar mot borggården, ytterligare en souterrainvåning mot parken och två långa flyglar i två våningar, med torn i de yttre ändarna. Slottet hade ett högt sadeltak med trappstegsgavlar, fasadmålningar mot borggården och en fritrappa som ledde upp till huvudvåningen. Detta slott är avbildat i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna.

Slottet omges av trädgård och engelsk park, anlagd omkring 1800, med en minnesvård i marmor över riksmarskalken Axel von Fersen d.y. (1755-1810), rest av dennes syster Sophie von Fersen, gift Piper.

Om Ljungs kyrka
Första gången Ljung omnämns är 1356 som Håkan Lönghes hemvist. Namnet syftar på ljungbeväxt mark. Socknen bestod tidigare övervägande av frälsejord, men kyrkan låg på kronans mark. Socknen delas i två delar av Norrbysjön och Motala ström. Den södra delen består av slättmark och den norra av småbrutet skogslandskap. Socknen genomskärs i sin södra del av Göta kanal.

Ljungs kyrka ligger på en kulle strax söder om Motala ström och ingår i en skapad miljö kring Ljungs slott. Slottet började uppföras 1774 av Axel von Fersen d. ä. efter ritningar av arkitekten Jean Eric Rehn. Från slottet utgår anlagda alléer, där den östra leder till Ljungs kyrka och där västtornet utgör fonden på allén. Tidiugare låg Ljungs gamla säteribyggnad intill kyrkan.
Text: Ljungs kyrka - Gunnel Mörkfors

Ljungs nya kyrka byggdes i nyklassicistisk stil på initiativ av Axel von Fersen d.ä. 1795-1797. Kyrkan ritades av Olof Tempelman, en av de framträdande arkitekterna vid denna tid. Byggmästare var Casper Seurling. von Fersen bidrog med en stor del av byggkostnaden, bland annat med tegel från hans tegelbruk. 1807 eldhärjades kyrkan av ett åsknedslag. Taket och tornet brann upp och klockorna i tornet ramlade ner.


Personhistoria

Årtal
Ålder
Händelse
1755
Födelse 1755-09-04 Stockholm
1755
1 mån
Partnern Marie Antoinette (Maria Antonia) Josephe Jeanne av Österrike (Habsburg) föds 1755-11-02 Österrike, Wien, slottet Schönbrunn [4]
1757
1 år
Systern Eva Sofia (Sophie) von Fersen föds 1757-03-30 Stockholm, Jakobs kyrka [5]
1762
7 år
Brodern Fabian Reinhold von Fersen föds 1762-10-07 Stockholm
1792
Systern Hedvig Eleonora von Fersen dör 1792 Italien, Pisa
1793
38 år
Partnern Marie Antoinette (Maria Antonia) Josephe Jeanne av Österrike (Habsburg) dör 1793-10-16 Frankrike, Paris, Place de la Révolution [6]
1794
38 år
Fadern Fredric Axel d ä von Fersen dör 1794-04-24 Stockholm
1800
Modern Hedvig Catharina De la Gardie dör 1800
1810
54 år
Död 1810-06-20 Stockholm
1810
Begravning 1810-12-02 Stockholm [2]

Dokument

Öppet arkiv 59 min: Axel von Fersen - den svenske ädlingen, som i Paris blev kejsarinnan Marie Antoinettes älskare. Von Fersen organiserade också det flyktförsök, som skulle räddat kejsarfamiljen undan giljotinen. Själv mördades von Fersen i Stockholm, mitt framför fötterna på ett passivt Svea Livgarde.

Källor

[1]
Ljungs kyrka, förteckning av begravda
 
 
[2]
Alan Palmer - Bernadotte
 
 
[3]
Deborah Cadbuty - Den försvunne prinsen (Ludvig XVII)
 
 
[4]
History of Royals 2017/20
 
 
[5]
Wikipedia, den fria encyklopedin
 
 
[6]
Erik Lindorm - Ny svensk historia Gustavianskt 1771-1810