Personakt Antavla

Victoria Alexandrina av Storbritannien och Irland

Drottning i Storbritannien och Irland 1837-1901. Blev 81 år.

Far:Edvard av Kent (1767 - 1820)
Mor:Victoria av Sachsen-Coburg-Gotha (1786 - 1861)

Född:1819-05-24 England, London, Kensington Palace
Död:1901-01-22 England, Isle of Wight, Osborne house
Begravd:1901-02-04 England, London 1)

Äktenskap med Francis Albert Augustus Charles Emanuel av Sachsen-Coburg-Gotha (1819 - 1861)

Vigsel:1840-02-10 England, London, St. James Palace

Barn:
Adelaide Marie Luise Viktoria Sachsen-Coburg-Gotha (1840 - 1901)
Edvard VII av Storbritannien och Irland (1841 - 1910)
Alice av Sachsen-Coburg-Gotha (1843 - 1878)
Alfred III av Sachsen-Coburg-Gotha (1844 - 1900)
Arthur William Patrick Albert av Connaught (1850 - 1942)
Leopold George Duncan Albert av Sachsen-Coburg-Gotha (1853 - 1884)
Béatrice av Sachsen-Coburg-Gotha (1857 - 1944)

Noteringar

Victoria, 1819-1901, drottning av Storbritannien och Irland från 1837, kejsarinna av Indien från 1876.

Fadern, hertig Edvard av Kent, son till Georg III, dog då Victoria var ett år gammal och fick under ledning av sin mor, prinsessan Victoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld, en isolerad uppfostran som avsåg att bibringa henne övliga sällskapstalanger språkkunskaper och "kristliga dygder".

År 1837 besteg hon tronen frigjorde sig från moderns inflytande och gifte sig 1840 med sin kusin Albert av Sachsen-Coburg-Gotha. Äktenskapet var ett resonemangsparti men blev av allt att döma sällsynt harmoniskt och makarnas lyckliga hemliv framstod som ett ideal för den brittiska medelklassen. På arton år föddes nio barn däribland Victorias efterträdare Edvard VII och Viktoria (Victoria) förmäld med kejsar Fredrik III av Tyskland. Victoria hyste ett obegränsat förtroende för Albert som därigenom kunde utöva ett stort om också svårbestämbart politiskt inflytande. Hans död 1861 blev ett hårt slag för Victoria som flydde in i regeringsbestyren men i åratal drog sig undan representationsplikterna. Efter sorgearbetets slut förvandlades den sörjande "änkan i Windsor" efter hand till den vördade landsmodern och symbolen för imperiets storhet och makt.

Utan att vara intellektuellt betydande tog Victoria. en mycket aktiv del i regeringsarbetet. Någon klar uppfattning om var gränsen gick för regentens befogenheter i en parlamentarisk stat hade hon knappast. Fastän hon kunde ha mycket bestämda politiska åsikter - hon uppskattade t.ex. Disraeli lika mycket som hon avskydde Gladstone - följde hon dock alltid lojalt de parlamentariska spelreglerna t.ex. vid regeringsbildningar. Utan att vara fullt medveten om det presiderade hon över den utveckling som stegvis förvandlade den brittiska monarkin från en maktpolitisk till en representativ institution.


Källor

1)Catrine Clay - Kungen, kejsaren, tsaren