Personakt Antavla

Anna Vasa (Johansdotter)

Prinsessa. Blev högst 57 år.

Far:Johan III Vasa (Gustavsson) (1537 - 1592)
Mor:Katarina Jagellonica (Jagello) (1526 - 1583)

Född:1568-05-17 Gripsholm, Södermanland 1)Källan C J Gardberg - Tre Katarinor på Åbo slott - hävdar att Anna föddes på Eskilstuna slott 17 maj 1568, sedan hertigparet efter Göran Perssons fall hade återfått sin frihet.
Död:1625 Frankrike, Strasbourg 1)
Begravd:1636 Polen, Torun, Mariakyrkan 2)

Noteringar

Vasa, Anna, prinsessa, född 1568, död ogift 1625 i Strasbourg.

Anna Vasa föddes strax efter att föräldrarna släpps ur fängelset på Gripsholm slott. Hon uppfostrades i den katolska tron av sin moder. I sin ungdom tillbringade hon en tid vid Vadstena kloster och där lärde hon sig örter och örtmedicin. I hela sitt liv var hon intresserad av vetenskapliga framsteg inom örtmedicinen och hon bekostade utgivningen av ett betydelsefullt herbarium i början av 1600-talet, Krakowprofessorn Simon Syrenius örtabok.

Anna fick Stegeborg efter sin far och där anlade hon en örtagård och ett apotek, liksom på slotten Brodnica och Golub i Polen som Sigismund förlänade henne. När Sigismund hade blivit kung i Polen följde Anna honom dit. Efter att Sigismund hade blivit kung även i Sverige hade han planer på att göra henne till ställföreträdande regent när han själv var i Polen. Detta gillade inte hertig Karl så det blev inget av den saken.

På 1590-talet tillbringade Anna några år på Stegeborg. Där ställde hon till med en skandal då hon ordnade ett hemligt bröllop för sin hovdam och dennes älskade, trots att hovdamen redan var förlovad med en annan. Fästmannens familj krävde stort skadestånd och hertig Karl fick ännu en anledning att vara förargad på Anna.

Gustav Brahe vistades vid Sigismunds hov alltsedan kungavalet 1587. Han var en trogen och pålitlig medarbetare till kungen och utnämndes av honom till polsk fältmarskalk. Enligt den romantiska historietraditionen skulle Gustav ha planerat giftemål med prinsessan Anna Vasa. Han anhöll 1589 om Annas hand och fick inte avslag, men giftemålet blev aldrig av, antingen var det krigsoroligheter som hindrade eller så hade prinsessan ändrat tycke. Gustav blev således ogift.

1598 förlovade Anna sig med Georg Johan av Brandenburg, men bröllopet inställdes på grund av politiska oroligheter.

Efter slaget i Stångebro följde Anna sin broder till Polen för gott. Hon stod sin bror Sigismund nära och fungerade i Polen som rådgivare till sin bror, vilka många i Sigismunds omgivning retade sig på. I polsk historia är "den svenska prinsessan" en viktig gestalt. Hon var en tid påtänkt som drottning i Polen, men det blev inte så.

Att hon aldrig övergav sin lutherska övertygelse präglade både hennes liv i Polen och hennes död. Hon beskyddade universitetet i Köningsberg och gymnasiet i Danzig, båda viktiga centra för den evangeliska läran. Hon dog 1625 men kunde inte gravsättas i Krakow. Kistan fick stå kvar i Brodnica i 11 år, sedan såg hennes brorson till att hon begravdes i den lutherska kyrkan i Torun. Det blev en pampig begravning men inga Vasaättlingar kom.

Den 7 april 1994 öppnades hennes grav igen. Kyrkan skulle renoveras och då söktes svenska pengar för att undersöka lämningarna. Det visade sig att graven var plundrad. En arm var borta (någon hade under Napoleontiden funnit hennes armband begärligt) och skelettet låg slängt i ett hörn. Man fann också att hon verkligen led av skolios. Hon hade själv klagat över svåra fysiska problem i brev och de har beskrivits av hennes livmedikus. Hennes ryggrad var fullständigt deformerad.

1995 begravdes åter "den svenska prinsessan" som hon kallades i Polen. Det var ekumenisk konferens i Torun, och som praktisk manifestation av samtalen mellan katoliker och protestanter fick Anna Vasa återigen hedersvakt och ringande kyrkklockor i hela staden när processionen följde henne till graven.


Källor

1)Lars-Olof Larsson - Arvet efter Gustav Vasa
  
2)Lars Ericson - Johan III