Landshövding över Åbo och Björneborgs län, riksråd, amiral. Blev högst 61 år.
1615 Estland, Dorpat.
1676-06-01 Öland. [1]
1639.
Lorentz Creutz, friherre, ämbetsman; landshövding i Åbo och Björneborgs län 1649, landshövding i Kopparbergs län 1655–1662, riksråd 1660, amiralgeneral 1675. Son till Ernst Creutz.
Lorentz Creutz var i sin ungdom anställd vid bergskollegium. Förutom landshövdingsposterna hade han ett flertal civila befattningar och var en kompetent administratör, 1673 blev han rikskammarråd.
Creutz var ordförande i trolldomskommissionen som i augusti 1669 i Mora dömde 15 kvinnor till döden för trolldom.
Trots att han inte hade erfarenhet av sjömilitära frågor utnämndes han efter utbrottet av skånska kriget till amiralgeneral 1675, och förde befälet över den svenska flottan i början av 1676. Hans amiralsskepp Kronan, svenska flottans största skepp vid den tiden, kantrade och exploderade redan i inledningsskedet av slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Runt 800 man dog i explosionen och endast 40 överlevde. Efter slaget hittades Lorenz Creutz kropp flytande i vattnet illa sargad. Tack vare hans stämpel som hittades i hans ficka kunde man identifiera hans kropp. Han begravdes i familjegraven i Sarvelax i Finland.
Creutz var från 1639 gift med friherrinnan Elsa Duwall (1620–1675), dotter till generalen Jakob MacDougall, friherre Duvall och Anna von der Berge.
Lorenz hade flera befattningar inom flottan. Han dog på skeppet Stora Kronan, som sprang i luften vid sjöslaget mot danska och holländska flottan den 1 juni 1676.
Släkten Creutz härstammar från Finland. På 1600-talet levde Matts Knutsson till Sarvelax, skeppshövitsman, och hans fru Bencta Lydikesdotter till Krako och Storgården. Deras son, Mårten Mattsson till Sarvelax, var skeppshövitsman och fogde på Viborgs slott, fick sina förfäders sköldebrev förnyat av kung Johan III den 2 augusti 1569.
(Källa: Biographiskt lexicon band 1-20 - utgivet i Uppsala 1852 och Wiukipedia)