Klas d.ä. Horn (Kristersson)
Friherre Horn af Åminne, riksråd. Blev ca 48 år.
Klas Kristersson Horn (af Åminne), ca 1518–1566. Copyright: Engstrand 2007.
Far:
Mor:
Född:
omkring 1518 Finland, Åbo. [1]
Död:
1566. [2]
Barn med Kerstin Krumme (Jacobsdotter)
Barn:
Noteringar
Klas Kristofer Kristersson Horn (af Åminne), ca 1518–1566, friherre, amiral, riksråd. Han var troligen född på Åbo slott.
Han gjorde viktiga insatser som lantmilitär och administratör i Estland, men mest känd är han för sina segrar i sjöslagen vid Ölands norra udde 1564 och Bornholm 1565 under nordiska sjuårskriget.
Både till lands och sjöss vägde kriget i början tämligen jämnt. Genom ett snabbt anfall lyckades dock danskama redan i början av kriget sätta sig i besittning av Göta älvs mynning, därmed avskars Sverige västerut. Samtidigt kryssade den dansk-lübeckska flottan i södra Östersjön för att avskaffa Sveriges återstående sjöförbindelser. Denna blockad bröts dock fullständigt av den svenska flottan, av vars befälhavare Jakob Bagge och Klas Kristersson Horn kommit att räknas bland Sveriges främsta sjöhjältar.
I ett av de blodigaste sjöslagen i sjuåriga kriget och Sveriges historia stod vid Bornholm. Efter fyra timmars bittra strider stod den ivenska flottan, om än betydligt söndersargad och skamfilad, som segrare. Den svenska flottan behärskade nu för en tid Östersjön. Ungefär ett år senare dog dock "överste amiralen" Klas Horn i pest. Därmed förlorade Sveriges krigsmakt en av sina bästa krafter.
Klas Kristersson Horn lade även grunden till det svenska väldet i Baltikum.
(Källa: Svenskt biografiskt lexikon, band 19, Bonniers stora lexikon 2000 och Finlands historia del 2)
"Horn Klas Kristersson är Sveriges ärorikaste sjöhjälte född 1520 fìnna vi honom fôrsta gângen sâsom befälhafvare för ett krigsföretag då han 1555 längs Nevans strand med fotfolket följde Baggens sjötåg till Nöteborg tjänade under nordiska sjuårskrigets två första år såsom fältöfverste än i Småland än i Halland sändes af konung Erik att i egenskap af öfverste amiral taga befäl öfver flottan den 8 aug 1564 utkämpade dagarna därefter en lyckosam strid med danskarna vid Jungfrun i Kalmarsund förde med största framgâng flottan mot Danmark 15 55 upptog tull i Öresund samt levererade de heta drabbningarna vid Bukow den 4 juni och mellan Bornholm och Rügen den 7 juli genom hvilket senare slag herraväldet till sjöss for återstoden af detta år öfvergick i svenska händer kommenderade slutligen flottan äfven 1566 och utkämpade därvid med danskarna ett oafgjordt slag vid Glands norra udde 26 juli begaf sig sedan danskarna kort därefter under en storm vid Visby förlorat större delen af sin flotta åter till fälthären men insjuknade på vägen dit i pesten och afled den 9 sept pâ Åby prästgård i Östergôtland."
Källa: Gunnar Unger - Illustrerad Svensk sjökrigshistoria: Förra delen, omfattande tiden intill 1680