Rutger Macklean
Friherre, militär, politiker och skiftesreformist. Blev 73 år.
Rutger Maclean (1742-1816) engraving by von Heuer based on a drawing by P. Lindeberg
Copyright: Engstrand 2023
Far:
Mor:
Född:
1742-07-28 Lilla Edit, Hjärtum. [1]
Död:
1816-01-14 Skurup, Svaneholms slott. [1]
Noteringar
Rutger Macklean är känd för sina insatser för enskiftets införande i Sverige.
Rutger Mackleans släkt i Sverige går tillbaka till en storköpman i Göteborg i början av 1600-talet. Hans far Rutger Macklier (efternamnet ändrades 1783) var en officer i Karl XII:s armé som efter nederlaget vid Poltava 1709 tvingades i fångenskap i Sibirien. Även hans bror Gustaf Macklean var hög officer. Modern var friherrinnan Fredrika Wilhelmina Coyet till Pågerup, dotter till grevinnan Hedvig Charlotta Cronhielm af Flosta. Han uppkallades efter sin farmors far, Rutger von Ascheberg.
Macklean blev 1757 student vid Lunds universitet och avlade en juristexamen 1759. Macklean tjänstgjorde därefter från 1760 som auskultant i Göta hovrätt, blev 1762 extra notarie och var 1762–1764 kanslist där. Han blev 1763 sergeant vid Holsteinska regementet, 1770 kvartersmästare och kornett samt 1771 löjtnant vid Jämtlands kavallerikompani och 1776 stabskapten vid Kalmar regemente och kompanichef vid Uppvidinge kompani. Som kammarherre hos prinsessan Sofia Albertina och senare hos drottning Sofia Magdalena var han väl sedd i hovlivet.
Macklean var verksam vid riksdagen 1786 och riksdagen 1789. Vid den senare tillhörde Macklean, tillsammans med sin bror Gustaf Macklean, de adelsmän ur oppositionen som arresterades på order av kung Gustav III den 20 februari 1789, inför kungens plan på att genomdriva Förenings- och säkerhetsakten. Macklean sattes i förvar på Fredrikshovs slott och han släpptes först den 29 april samma år. Vid riksdagen 1809 bidrog han till att arbeta fram 1809 års regeringsform.
Enskiftet
Men det är framför allt som reformatör inom jordbruket som Macklean är känd. 1782 ärvde han efter sin morbror, friherre Gustaf Julius Coyet det stora godset Svaneholm i Skåne (värd 20 000 riksdaler) och kom här att verka resten av sitt liv. Under andra hälften av 1700-talet spreds i Europa fysiokratismen, det vill säga tankarna att ett lands välstånd låg i markens bördighet, att jordbruket var den viktigaste näringen i ett land. Efter att ha hämtat inspiration från England, Skottland, Holland och Danmark satte han därför i gång att förbättra godset, som var i bedrövligt tillstånd. Speciellt i Danmark skedde i slutet av 1700-talet en liknande jordbruksreform som den på Svaneholm, de så kallade Bernstorf- och Reventlowernas jordbrukssystem.
Svaneholms egendom var på ca 7 000 tunnland fördelade på fyra byar (Skurup, Sandåkra, Hylteberga och Saritslöv) där gårdarna låg samlade i bygator och där varje gårds ägor var insprängda tillsammans med andra gårdars. Macklean lät uppmäta godset och bryta upp gårdarnas ägor i 75 hemmansdelar på vardera 40 tunnland. Bönderna tvingades sedan flytta ut till nybyggda gårdar, vilka lades i mitten av respektive markstycke. Även själva slottets jordar delades upp på fem ”farmer”.
Vid nybygget av bondgårdarnas ekonomilängor ersattes det traditionella korsvirket av en helt ny byggnadsmetod. Husens väggar ”göts” upp av lera med intrampad halm. Metoden spreds snabbt under benämningen mackelering. När till exempel herrgården Rönneholm strax invid Malmö uppfördes under 1790-talet användes denna teknik till och med i herrgårdens tjocka väggar.
Macklean förändrade inte enbart godsegendomens struktur utan även sina underställdas arbetssituationer och sociala förmåner. Han avskaffade böndernas dagsverken på godset. I stället fick bönderna betala arrende med pengar. Han införde nya jordbruksredskap och undervisade bönderna i odling med växelbruk som gav större avkastningar. Macklean lät även starta två folkskolor i området. En av lärarna sändes på Mackleans bekostnad till en av Europas ledande pedagoger, Pestalozzi, en elev till Rousseau.
Trots att arrendet till en början sattes mycket lågt var bönderna och också andra jordägare negativa till nymodigheterna. Hälften av bönderna lämnade sina hem. Minskade intäkter satte godsägaren i tillfälliga ekonomiska svårigheter men det nya systemet visade sig fungera mycket bra. Godsets befolkning fördubblades på 25 år från 1785. Årsvinst blev sålunda mer än tredubblad mellan 1783 och 1798. Vid Mackleans frånfälle 1816 värderades godset till 150 000 riksdaler.
Snart följde andra efter och i början av 1800-talet infördes allmänna regler om så kallat enskifte. Enligt borgmästare Carl Christian Halling i Malmö, död 1851, påskyndades dock denna reform också av politiska orsaker. Ett bondeupplopp i Löddeköpinge 1803, det stora bondeupproret i Skåne 1811 och närheten till revolutionens Frankrike gjorde bönderna till en maktfaktor. Genom enskiftet splittrade myndigheterna effektivt den gamla bygemenskapen som fordrats vid samodling av åkrarna.
Macklean valdes in i Vetenskapsakademien och blev hedersledamot i Lantbruksakademien, båda 1812. Hans Lärobok i landtbruket för Skurups socken gavs ut 1844 av Johan Rabbén.
(Text från Wikipedia)