Adolf (Adolph) Ludvig Ribbing (Fredriksson)

Adolph Ribbing

Adolph Ludvig Ribbing, senare Adolph de Leuven, var en svensk greve och politiker. Han var son till Fredrik Ribbing och Eva Helena Löwen, far till Adolphe de Leuven.

Adolph Ribbing tillbringade större delen av sina barndom vid Lovisa Ulrikas hov med sina föräldrar; modern var känd som "modets drottning" och för sin skönhet och sina romanser i Stockholm och gunstling hos Lovisa Ulrika – även Gustav III beundrade henne men kom i konflikt med henne då hon tog Lovisa Ulrikas sida i dennas konflikt med Gustav. 1777 blev han fänrik vid Livgardet, och fick militär undervisning i Berlin och Paris. 1785 blev han löjtnant vid Livgardet.

Vid det laget hade han utvecklat ett hat mot Gustav III, vilket förstärktes när Charlotta Eleonora De Geer, hans kärlek, giftes bort av kungen. Detta ledde till att Ribbing år 1788 utmanade De Geers trolovade riksmarskalk greve Hans Henrik von Essen på duell. Förlovningen ogillades även vid hovet av sympati för Augusta von Fersen, med vilken Essen sedan många år hade ett förhållande. Duellen utkämpades i kungliga ridhuset i närvaro av flera officerare och ledde till att Essen blev lindrigt skadad. Duellen gjorde skandal och betraktades som ett majestätsbrott.

Den starkast bidragande orsaken till detta hat antas dock förutom livsomständigheter varit att Ribbing influerades av de ideologiska strömningarna som emanerade från Frankrike.

1788 kommenderade kungen Ribbing till Vaxholms fästning vilket han såg som en förolämpning och tog avsked från armén. Han deltog i riksdagarna 1789 men de närmaste åren därefter verkar han ha varit utan sysselsättning.

1792 träffade han Claes Fredrik Horn och Jacob Johan Anckarström, och Ribbing verkar ha spelat en central roll i komplotten bakom mordet på Gustav III. Under själva maskeradbalen synes Ribbing ha varit förvirrad, och han befann sig långt ifrån dådet då det skedde. Medkumpanerna angav honom dock, han erkände och dömdes i maj 1792 till döden och fråntogs sitt adelskap, men benådades och landsförvisades, varefter han mestadels uppehöll sig i Frankrike. Han antog namnet de Leuven.

Under landsförvisningen försökte han försörja sig som författare. Han stiftade bekantskap med Madame de Staël i Schweiz och de hade en tid ett förhållande.

1799 gifte han sig med Adèle Billard d'Aubigny. Under de sista åren av sitt liv bodde han hos sin son.