Engelbrekts mördare,riddare, riksråd, lagman i Närke.
omkring 1477. [1]
Engelbrekt Engelbrektsson (ca 1390-1436) hade i ett segerrikt fälttåg erövrat det mesta av södra Sverige. Han var på väg till Stockholm inför ett möte med riksrådet när han, den 27 april 1436, övernattade på en holme i Hjälmaren nära den befästa sätesgården Göksholm, ägd av riksrådet Bengt Stensson Natt och Dag. Där angreps och mördades han med en yxa av den unge väpnaren Magnus (Måns) Bengtsson Natt och Dag, son till Bengt Stensson. Fadern Bengt Stensson låg i konflikt med Engelbrekt och inspirerade sonen till att mörda Engelbrekt. Andra källor anger datum för mordet till 3 eller 4 maj -men i den svenska almanackan är Engelbrekts namndag den 27 april.
Mordet på rikshövitsmannen Engelbrekt var visserligen ingen politiskt motiverad handling utan ett led i en privat fejd, men det lömska dådet kom att få politiska följdverkningar i Sverige. För Engelbrekt själv medförde lönnmordet en postum uppgradering av den art som helgon och martyrer får sig till del: han blev en avgudad nationalhjälte, en frihetssymbol som har hållit sig fräsch in i modern tid. Det var hans bisarra lycka att falla offer för en kallblodig mördares yxa just efter sina mest lysande militära triumfer, befrielsen av Sverige.
Kort tid efter mordet tvingas mördaren Magnus Bengtsson och hans far fly till Ringstadaholm, varefter han under en tid ägnade sig åt kaperi utanför Östergötlands kust. Vid Söderköpingsmötet med riksrådet i oktober 1436 erhöll Magnus och fadern fri lejd i riket och därefter nämns Magnus namn endast sporadiskt i de historiska dokumenten. Han anslöt sig till kung Erik på Gotland 1439, återvände till Östergötland men tvingades snart fly på nytt.
Inte förrän 1443 kunde han slå sig till ro, och under resten av sitt liv skilde sig Magnus Bengtsson inte från övriga svenska stormän. Omkring 1450 tog han säte i riksrådet, han blev lagman i Närke 1451, han gjorde godsaffärer och residerade på Göksholm.