Kung i Frankrike 1824-1830, greve av Artois.
Gustaf IV Adolf bjöd in Ludvig XVI:s bröder, grevarna av Artois och av Lille, till ett möte i Kalmar 1804 för att konferera om framtiden. Bröderna hade inte sett varandra sedan revolutionen då de hastigt måste fly från sin gyllene tillvaro i Versailles och Paris. Nu skulle de mötas igen på en gästgivargård i Rysseby socken utanför Kalmar.
Greven av Lille, som bodde i England, landsteg i Göteborg för att fortsätta landvägen till Blekinge. Under sin korta vistelse i Göteborg hann han bekanta sig med stadens societet där han genast blev omtyckt för sitt artiga och älskvärda sätt. Under en supé hos kommendanten fick han se en samling bakelser upplagda på ett fat så att de formade en krona. Han nekade först att äta av dem, men värdinnan tog en bakelse och lade den på hans tallrik med orden: "Monsieur, det är en krona som ni inte har rätt att tillbakavisa. Tillåt att jag vågar erbjuda eder den i förväntan på att Ödet skall placera det franska diademet på Bourbonernas huvud." Hon anade nog inte att en dag skulle Bourbonerna verkligen återvända. Greven av Lille skulle bli Ludvig XVIII och senare följas av greven av Artois som Karl X. Det var uppenbarligen Framtidens män Gustaf IV Adolf satsade på.
Karl X var Ludvig XVI:s yngste bror. Han blev kung 1824, när Ludvig XVIII dog barnlös. Karl X tvingades abdikera 1830, när revolutionen utbröt på nytt i Frankrike under tre dagar - "les Trois Glorieuses". Kronan gick till hans mer liberale kusin, Louis-Philippe d´Orléans, son till "Philippe-Egalité", som hade röstat för dödsdom mot Ludvig XVI 1793.