Personakt Antavla

Adolf Fredrik av >> Holstein-Gottorp

Kung i Sverige 1751-71. Blev 60 år.

Far:Kristian August av >>> Holstein-Gottorp (1673 - 1726)
Mor:Albertina Fredrika av Baden-Durlach (1682 - 1755)

Född:1710-05-14 Tyskland, Schlesvig, Gottorp slott 1)
Död:1771-02-12 Stockholm
Begravd:Stockholm, Riddarholmskyrkan

Äktenskap med Lovisa Ulrika av Preussen (1720 - 1782)

Vigsel:1744-07-17 Tyskland, Berlin

Barn:
Gustav III av >> Holstein-Gottorp (1746 - 1792)
Karl XIII av Holstein-Gottorp (1748 - 1818)
Fredrik Adolf av Holstein-Gottorp (1750 - 1803)
Sofia Albertina av Holstein-Gottorp (1753 - 1829)

Barn med Ulla Liewen

Utomäktenskaplig förbindelse: 2)

Barn:
Lolotte Forsberg (1768 - )

Barn med Mademoiselle Dulondel

Barn:
Fredriksson

Noteringar

Adolf Fredrik, 1710-71, svensk kung 1751-71. Adolf Fredrik var furstbiskop av Lübeck 1727-50 och administrator av hertigdömet Holstein-Gottorp 1739-45. Han hade 11 syskon, varav 4 dog i låg ålder.

Trots motstånd från framför allt det svenska bondeståndet (jfr stora daldansen) valdes han av riksdagen till tronföljare 23 juni 1743. Kejsarinnan Elisabet av Ryssland hade ställt valet av Adolf Fredrik till svensk tronföljare som villkor för att avstå från att annektera Finland i samband med Sveriges nederlag i kriget med Ryssland 1741-43.

Under sin tid som svensk kronprins sökte Adolf Fredrik inledningsvis stöd hos den ryska kejsarinnan. Detta innebar också att han tog ställning för mösspartiets ryska orientering i utrikespolitiken. Men i och med Adolf Fredriks äktenskap år 1744 med Lovisa Ulrika - syster till Fredrik II av Preussen - blev tronföljarparets anslutning till hattpartiets franskvänliga politik alltmer markant. Denna tydliga nyorientering initierades av Lovisa Ulrika som även politiska kraften i kretsen kring hovet. Tronföljarparet fick också hemliga löften om utvidgning av kungamakten. Alliansen mellan hattarna och hovet upplöstes dock redan 1750 då en förlikning med Danmark ingicks i strid med tronföljarparets vilja.

Motsättningen fortsatte efter Adolf Fredriks tronbestigning 1751. Framför allt handlade stridigheterna om kungens makt i rådet. Konflikten fick som konsekvens att ständerna vid slutet av riksdagen 1755-56 införde den berömda namnstämpeln - en avgjutning av kungens namnteckning - vilken i ett slag berövade Adolf Fredrik all reell makt. Klyftan mellan hovet och ständerna vidgades dramatiskt sommaren 1756 då återigen på initiativ av Lovisa Ulrika hovkretsar gjorde ett misslyckat försök till statskupp. Adolf Fredrik stod egentligen inte själv i centrum av sammansvärjningen men drabbades ändå av ständernas starka indignation bl.a. i form av strafftal.

Under 1760-talet återfick Adolf Fredrik ett begränsat inflytande. I själva verket spelade kungen den ledande rollen då han 15 december 1768 abdikerade för att förmå rådet att sammankalla ständerna. En riksdag beslutades och kungen återinträdde den 20 december. Under det regentlösa tillståndet hade kungaparet förespeglats en författningsändring men en sådan uteblev.

Adolf Fredrik har av äldre forskning betraktats som en obetydlig monark; han skulle ha saknat egentlig vilja till politisk makt. Senare forskning har emellertid påvisat de svåra konstitutionella hinder som reste sig mot en utökning av den frihetstida kungamakten inte minst efter 1740-talets strider om tolkningen av konstitutionen. Vidare försvagades Adolf Fredriks personliga framtoning som monark genom Lovisa Ulrikas viljestyrka och initiativkraft.

Det står även klart att Adolf Fredriks som generalissimus (från 1747) haft stort inflytande på den svenska krigsmakten genom sitt engagemang i militära utbildnings- och organisationsfrågor.

Adolf Fredriks bröllop med Lovisa Ulrika ägde rum i Berlin den 7 juli 1744. Men brudgummen själv var inte personligen på plats vid bröllopet! Vid bröllopet i Berlin var brudens bror, prins Wilhelm, ställföreträdare för den svenske tronföljaren. Adolf Fredrik passade i stället på att hemma i Sverige bekanta sig med det land, till vilket han helt nyligen valts till tronföljare. På bröllopsdagen besökte brudgummen Halmstad, där han övernattade på residenset, för att sedan färdas vidare söderut för att möta sin brud i Karlskrona.

Senare under sommaren firades på Drottningholm det egentliga bröllopet eller bilägret, som man brukade kalla furstliga personers bröllop med tanke på det i ceremonin viktiga sänggåendet. Det var inför detta tillfälle, som Johan Helmich Roman, den svenska musikens fader, skapade sin berömda Drottningholmssvit, "Music vid Kongl. Bilägret".

Den godmodige Adolf Fredrik, som var tio år äldre än sin maka, sägs ha trivts bäst med att sitta vid svarvstolen och tillverka sina dosor, den helt dominerande Lovisa Ulrika med att odla sina kulturella intressen.

Då Lovisa Ulrika fyllde 33 år uppvaktade Adolf Fredrik henne med att efter egna ritningar låta snickra ihop det första slottet Kina i Drottningholmsparken. Ett decennium senare uppfördes det i ett mera beständigt material av arkitekt Adelcrantz.

Adolf Fredrik avled på fettisdagskvällen, den 12 februari 1771, efter att ha festat på semlor eller "hetvägg", som semla heter på tyska. I Tyskland kallade man nämligen semlor för "heisse Wecken", heta kilar eller blixtar. Det var kilformade, fyllda bullar som kokades i mjölk. Semlan invandrade förmodligen till Sverige på 1500-talet från Tyskland. I Gustav vasas bibel talades det om "bakade semlokakor". Det bör dock tilläggas att Adolf Fredriks sista måltid inte enbart bestod av semlor utan att han även satte i sig böckling, rysk kaviar, hummer, surkål och kokt kött med rovor - och champagne!

Adolf Fredrik var far till Gustav III, Karl XIII, prins Fredrik Adolf och prinsessan Sofia Albertina. Han är begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm.


Källor

1)Lars O. Lagerqvist - Sveriges regenter - från forntid till nutid
  
2)Carin Bergström - Stina Piper
Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp 1710-1771. Copyright: Engstrand & Andersson 2006.