Carl Sparre (Larsson)

Friherre, landshövding, general, president i trolldomskommissionen, grundare av två järnbr. Blev högst 75 år.

Noteringar

Sparre föddes på Revals slott (nuvarande Tallinn) som son till riksrådet och lantmarskalken Lars Eriksson Sparre af Rossvik och Märta Gustafsdotter Banér. Farfadern, riksrådet Erik Larsson Sparre avrättades vid Linköpings blodbad år 1600. Han var överste för Hälsinge regemente och guvernör på Ösel. Han var överste för livgardet till häst och fot och generalmajor av infanteriet. Han var guvernör över Västernorrlan med underliggande lappmarker och även över Jämtland och Härjedalen. Han blev utnämnd till generallöjtnant och var president i trolldomskommissionen samt general 1675.

Carl Sparre anlade 1673 Graninge bruk i Ångermanland och 1682 Karlströms bruk i Östergötland. Han var bosatt på Ulvåsa slott vid sjön Boren i Ekebyborna socken, Östergötland. Från 1667 blev han även innehavare av Holms gård i Ångermanland, som genom Sparres försorg 1676 förvandlades till Holms säteri, Norrlands enda. Han uppförde där en ståndsmässig mangårdsbyggnad.

Palatsbygge
I Stockholm lät Sparre bygga ett palats vid Kungsträdgården, Sparreska palatset (på platsen för dagens NK vid Hamngatan), inte att förväxla med Sparreska palatsen på Riddarholmen och Fredsgatan uppförda av ätten Sparre.

Civil karriär
Sparre var 1659-1661 guvernör på Ösel i dåvarande Livland (nuvarande Estland) och utnämndes 1664 till guvernör (landshövding) över Västernorrland (med underliggande lappmarker) samt Jämtland och Härjedalen. Han var åren 1664–1677 bosatt på Gävle slott, som tjänade som residens för landshövdingen i denna del av Sverige. Sparre var lagman i Norrlands lagsaga 1681–1691.

Trolldomskommissionen
Sparre blev 1674 ordförande i trolldomskommissionen för Norrland. I oktober samma år inledde kommissionen en omfattande häxprocess i Torsåker, Ångermanland, och lät så småningom avrätta så mycket som 71 personer eller ca var femte kvinna för häxeri inom Torsåkers pastorat trots att bara tre av dem erkänt. Det skedde utan att Sparre gett sitt godkännande, varför han ställde in kommissionens fortsatta arbete.

Militär karriär
Sparre utnämndes till fänrik vid Livgardet till häst och fot 1645, till major 1648 och till överstelöjtnant 1649. 29 oktober 1651 utsågs han till kommendant vid Halmstads slott.

År 1651 utnämndes Sparre till överstelöjtnant vid Kronobergs regemente. Han utnämndes 1655 till överste vid Hälsinge regemente och deltog i Karl X Gustavs polska krig i bland annat slaget vid Warszawa 1656 och striden vid Krakow. På Erik Dahlberghs målningar kan man ofta se Sparre avbildad. År 1657 skickades han hem för att bistå landshövdingen Johan Gabrielsson Oxenstierna i försvaret av Norrland och 1659 deltog han i den misslyckade stormningen av Köpenhamn.

Den 29 mars 1664 utnämndes Sparre till överste vid Livgardet till häst och fot och utsågs till chef för den vaktstyrka som bevakade hertig Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken då denne av rådet blivit uppkallad på slottet Tre Kronor i Stockholm för att tvingas till att avstå från riksförmyndarskapet och riksmarskämbetet.

Den 16 september 1664 utnämndes Sparre till generalmajor vid infanteriet och den 8 september 1668 blev han generallöjtnant. 7 september 1675 utnämndes Sparre till general med chefskap över den norrländska milisen med uppgiften att sköta försvaret av Västernorrland. I oktober 1678 avskedades han då kungen inte var nöjd med det sätt på vilket Sparre ledde den nordsvenska armén. Året dessförinnan hade norrmännen marscherat in i Ångermanland och där bränt ned hans järnbruk i Graninge. Sparre gjorde 1678 ett infall i Norge och lät där bränna ned Røros kopparverk.

Av Sparres 14 barn i de båda äktenskapen nådde endast fyra söner och sju döttrar mogen ålder.
(Text från Wikipedia)

Personhistoria

Källor