Magnus I "ladulås" >> Birgersson

Magnus kom efter faderns död 1266 jämte brodern Erik i tvist med den äldre brodern kung Valdemar, som 1275 besegrades vid Hova i Västergötland, varpå Magnus valdes till kung. Han stödde sig vid olika tillfällen på kyrkan, som belönades med omfattande privilegier. Även det världsliga frälset utbildades och erhöll skattefrihet (Alsnö stadga) och ett riksråd började framträda.

Magnus kompletterade faderns fridslagar och förbjöd våldgästning. Under Magnus regering började bergsbrukets produkter bli eftersökta i Europa och gav en viktig skatteinkomst till kronan. Med hjälp av inflyttade tyskar nådde även stadsväsendet en starkare utveckling.

Halland spelade en central roll i Nordens medeltida historia. Fästet Lagaholm vid Lagan (nuvarande Laholm) var viktigt och 1278 möttes kungen av Danmark, Erik Klipping, och kungen av Sverige, Magnus Ladulås, här för att diskutera politiska problem. Samtidigt passade man på att roa sig med bl. a. torneringsspel.

Magnus hade sönerna Birger, vald till kung redan under Magnus livstid (1284), Erik och Valdemar.

Magnus Ladulås är begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

Om tillnamnet "ladulås" ursprung:

Den vanligste, klassiska teorin är att Magnus "ladulås" kallas så eftersom han satte lås för bondens lada.

Alsnö stadga är en av de viktigaste historiska texterna i Sverige; bland mycket annat finns där ett gästningsförbud som skyddade bönderna från stormännens våldgästningar, och alltså i överförd bemärkelse utgjorde ett lås för ladan. Var det detta förbud som gav oss Magnus ladulås? I de bevarade källorna finns under lång tid inget annat tillnamn än "den gamle"; i en klagodikt från början av 1400-talet finns så ett stycke rubricerat Epythafium regis Magni ladhalas. Hur man utläser "ladhalas" på latin är okänt, men i den s.k. Lilla rimkrönikan från 1450-talet beskrivs etymologin som just "lås för ladan".

Enligt Alf Henrikson ligger det dock till på det här viset: Magnus Birgersson (son till Birger Jarl) hette även Vladislav. Det namnet har den latinska formen Ladislaus (som Carl blir Carolus etc.), vilket försvenskats till Ladulås.

"...vilket visserligen inte kan bevisas i brist på egenhändiga vittnesbörd, men är så sannolikt att det är nästan säkert".
Alf Henrikson

Att han verkligen varit döpt till Vladislav skulle, åter enligt Henrikson visserligen inte kunna bevisas (vilket låter märkligt), men åtminstone kunna förklaras av hans slaviska påbrå på mödernet. Hans mormors mormor var polsk prinsessa och hette Rikissa, ett namn som även bars av Magnus ladulås mormor, syster och dotter. Det finns även andra exempel på mäktiga familjer med förgreningar på båda sidor om Östersjön. I det perspektivet verkar Vladislav inte särskilt malplacerat.

Det kan tilläggas att alla inte är lika övertygade om teorins riktighet. Dick Harrison listar tre alternativ - det klassiska "Lås-för-ladan", antingen i positiv bemärkelse eller som öknamn, och så "Ladislaus". Han påpekar de nämnda bristerna i Ladislaus-teorin och kommer fram till att den är fullkomligt omöjlig att bevisa; icke desto mindre är det inte svårt att kontra med att den förefaller betydligt sannolikare än Lås-för-ladan, som inte är mer bevisbar den.